Danderydsvägen, eller väg 262, löper mellan Edsviken i Sollentuna till Nora i Danderyd och är utpekat som en del i Stockholms regionala cykelstråk. Trots det måste cyklister samsas med bilister på samma väg, vilket har lett till flera allvarliga trafikolyckor. Inte minst under slutet av 90-talet.
Trafikolyckorna bidrog till att väghållaren Trafikverket började mejsla fram planer på att anlägga en dedikerad cykelbana längs med sträckan för flera decennier sedan, och så sent som 2021 hade Trafikverket planer på att börja bygga vägen i år. Men hittills har inget hänt. Förklaringen hittar man i den senaste versionen av Stockholms länsplan för transportinfrastruktur som presenterades i dagarna.
Planerna på byggstart skjuts fram till 2031.
Med en cykelväg skulle det vara möjligt att ta cykeln hela vägen till Rösjöbadet.
Tomas Stark
Enligt Adam Hjorth, trafikstrateg på Danderyds kommun, har kommunen länge pekat på behovet av ett cykelstråk längs sträckan.
"Genom att möjligheterna till hållbara resor förbättras över kommungränsen kan målpunkter som exempelvis arbetsplatser, skolor, kulturutbud, rekreation och handel nås snabbare och tryggare", skriver han i ett mejl till Mitt i.
En dyr historia
Den planerade cykelbanan har varit i hetluften genom åren. För fem år sedan strandade hela projektet med dess storslagna planer på två tunnlar för cyklister och mer tillgänglighetsanpassade busshållplatser.
Notan för det kalaset skulle landa på 200 miljoner kronor – dubbelt så mycket som man hade budgeterat för.
Så Trafikverket drog tillbaka planerna och återvände till ritbordet. Först inför länsplanen 2022 presenterades nya planer på en cykelbana. Då fanns varken cykeltunnlar eller upprustade busshållplatser med.
I årets länsplan är det samma förslag som presenterades 2022, och beräknas i dag kosta 129 miljoner kronor.
Hit går statens trafikmiljarder: "Ska stärka hållbart resande"
Region Stockholm får ett tillskott på 15 miljarder att fördela på ett 30-tal trafikprojekt. Bland nyheterna finns en nedsänkning av Huddingevägen vid Flemingsberg och en bättre bytespunkt i Årstaberg.
Vart fjärde år tar Region Stockholm fram en uppdaterad plan för de statliga investeringar i vägar, spår och andra trafiklösningar som regionen själv kan styra över.
Den så kallade länsplanen – en lista över ett 30-tal olika investeringsobjekt som kan förverkligas fram till 2037 – är nu redo att skickas ut till länets kommuner för synpunkter.
Det mesta på listan har funnits med sedan tidigare – som exempelvis tunnelbanans utbyggnad, Roslagsbanans förlängning till City och ett antal stora och små förbättringar av länets bilvägar.
64 procent går till kollektivtrafik, 24 procent går till vägar och 12 procent till nya cykelbanor. Av de totalt 14,85 miljarderna som fördelas är det bara 1,15 miljarder som går till nya projekt.
"Steg i rätt riktning"
– Årets länsplan är ett stort steg i rätt riktning och handlar om att stärka det hållbara resandet. Med de förstärkningar vi har fått kan vi nu täcka de fördyringar som skett i befintliga objekt samtidigt som vi kan göra några nya prioriteringar, säger Michaela Haga (C), ordförande för infrastuktur- och regionplaneutskottet.
Michaela Haga (C), infrastrukturregionråd.
Region Stockholm
Det största av de fyra nya projekt som pekas ut är att Huddingevägen – väg 226 – läggs i ett nedsänkt tråg vid Flemingsberg, vilket möjliggör en planskild korsning och en anslutning till den framtida Spårväg syd.
Detta beräknas kosta totalt 739 miljoner och ska byggas klart åren 2035-2037.
– I dag går 226:an som en barriär genom Flemingsberg. Så här skapar vi en bättre stadsmiljö och stödjer bostadsutvecklingen i den regionala stadskärnan, säger Michaela Haga.
Spår till Norra Djurgårdsstaden
Ett annat projekt hon lyfter fram är utbyggnaden av bytespunkten mellan pendeltåg och tvärbana i Årstaberg, som i dag är trång och underdimensionerad.
Bytespunkten i Årstaberg är inte särskilt attraktiv i dag och behöver byggas ut, menar Michaela Haga (C).
Mostphotos
Detta är tänkt att ske 2034-2035, men förutsätter att staten skjuter till ytterligare pengar i den nationella planen.
– Vi visar vår vilja att investera i Stockholms spårtrafik, men behöver också att regeringen tar sitt ansvar. Pendeltågsresenärerna är värda det.
De två återstående projekten är en ny bussbro vid Fittja i Botkyrka och en cykelbana mellan Arninge och Vallentuna.
Lite mer dolt i länsplanen finns 500 miljoner avsatta för "framtida investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur". Det kan enligt Michaela Haga bland annat kan handla om statlig medfinansiering för Spårväg Citys förlängning till Norra Djurgårdsstaden och nya utgångar på pendeltågsstationer.
Så funkar trafikinvesteringarna
Stora satsningar på transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, tunnelbanespår m m) betalas för det mesta av staten.
En del av pengarna får regionerna själva ett stort inflytande över genom den så kallade länsplanen som uppdateras vart fjärde år.
Vid sidan av det görs ibland uppgörelser med enskilda kommuner, som kan vara med och betala för exempelvis nya tunnelbanelinjer eller lokala spårvägar – ofta kopplat till stora bostadsbyggnadsprojekt.
Källa: Mitt i
Årstaberg och Flemingsberg är två platser som pekas ut för kommande trafiksatsningar.
Mostphotos, Angie Gray
Nya miljarder från staten: ”Ska stärka hållbart resande”
Nytt cykelstråk vid Edsviken läggs på is
Trafikverket bromsar upprustningen av vägen mellan Danderyd och Rösjön efter oro om att det kan bli uppemot 100 miljoner dyrare. "Vi har tänkt för lyxigt".
I 20 år har Trafikverket haft planer på att rusta upp väg 262 mellan Danderyd och Rösjön för cyklister och gångtrafikanter. Sedan den nya vägplanen fastställdes 2016 har arbetet börjat ta fart och under det kommande året skulle bygget börja.
Nu bromsas projektet.
Enhetschef, Ylva Gustafsson-Höjer, berättar att den nuvarande planen riskerar att bli för dyr. I stället ska de göra ett omtag.
– Vi börjar inte helt om från början, det vill jag understryka, säger hon.
– När vi har närmat oss upphandlingen och de förväntade anbuden har vi sett att det förmodligen blir för dyrt.
Projektets totalt budget har legat på omkring 100 miljoner kronor.
– Vi ser att kostnaden hade kunnat bli dubbelt så mycket vi hade budget till, säger hon.
Oklar tidsplan för cykelstråken
Senast i februari meddelade Trafikverket att en ombyggnation skulle börja under 2021 och pågå till 2023. I planen har man velat bygga två tunnlar för cyklister och rusta upp 13 busshållplatser för bättre tillgänglighet.
Ett projekt som alltså hade kunnat bli dubbelt så dyrt – 200 miljoner.
Hur kan det ha blivit så här?
– Vi har haft för höga ambitioner på våra lösningar. Vi har tänkt för lyxigt och borde ha projekterat bättre.
– Vi har mycket underlag i det vi redan har gjort, och min absoluta förhoppning är att vi kan ha en ny plan som bättre stämmer överens med vår budget.
Säkerheten för oskyddade trafikanter uppmärksammades redan i början av 00-talet. Detta eftersom sträckan är högt trafikerad av oskyddade trafikanter.
– Vi förstår att det här är jättetråkigt omtag, speciellt för cyklisterna, säger Ylva Gustafsson-Höjer till Mitt i Danderyd.
20 år av utredningar
Sedan början av 2000-talet har uppemot ett tiotal studier och utredningar gjorts kring trafikmiljön och säkerheten för cyklister på sträckan. Detta till följd av ett större antal inrapporterade olyckor under slutet av 90-talet på vägen.
2001 gjordes först en förstudie om säkrare trafikmiljö av myndigheten.
2012 kompletterade Trafikverket tidigare vägutredningar i och med att det tagits fram en ny standard för regionala cykelstråk. En separat gång- och cykelbana började planeras. En ny regional cykelplan i Stockholm, 2014, och en ny vägplan för Danderyd-Rösjön togs fram 2017.
Källa: Trafikverket
Ny cykelväg mellan Vallentuna och Arninge – för 233 miljoner
Efter många års diskussioner är det nu beslutat: en gång- och cykelväg ska byggas längs Arningevägen (väg 264) mellan Vallentuna och Arninge.
Projektet omfattar både nya sträckor och breddning av befintliga cykelbanor, två hastighetssäkrade cykelöverfarter samt en bro över Norrortsleden på 50 meter. Totalkostnaden beräknas till 233 miljoner kronor och och är ett av de runt 30 investeringsoblekt som prioriteras i Region Stockholms förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur 2026–2037
Kompisarna Celine Westin och Nicoletta Frånberg säger att det är bättre för miljön att ta cykeln istället för bilen.
Annika Staf
Utanför biblioteket i Vallentuna har kompisarna Celine Westin och Nicoletta Frånberg parkerat sina cyklar. De går i årskurs fyra på Rosendalsskola. De berättar att de oftast tar cykeln till skolan, och de båda tycker att en cykelväg till Arninge skulle vara bra.
– Om man ska gå på kalas och behöver köpa en present på Lekia kan man cykla dit istället för att ta bilen. Det är bättre för miljön, säger Nicoletta Frånberg.
– Det är inte så långt till Arninge så då skulle man kunna cykla dit med vänner och föräldrar, tillägger Celine Westin.
Filip Borgh väljer alltid att ta cykeln före bilen.
Annika Staf
Längst cykelvägarna inne i centrala Vallentuna hittar vi pensionären Filip Borgh. Han cyklar flera mil om dagen, och han ser mycket positivt på det nya cykelstråket.
– Varför ska man sätta sig i bilen om man inte behöver? Det är bara en mil till Arninge. Det tycker jag är perfekt.
Med rädsla för att få cykeln stulen vid tågstationerna i Vallentuna väljer Filip Borgh att lämna cykeln hemma när han ska till stationen.
Filip Borgh menar att det är många i Vallentuna som cyklar till och från tågstationerna.
– Det är tyvärr så att cyklar ofta blir stulna vid stationerna, bland annat i Ormsta. Det är inte så kul.
Cykelväg vid väg 264 mellan Vallentuna och Arninge.
Alla är dock inte lika positiva till planerna. Vallentunabon Sebastian Gustavsson menar att det redan finns alternativa cykelvägar mellan Vallentuna och Arninge. Han ifrågasätter behovet av en ny. Sebastian tycker att det är olämpligt att bygga cykelvägar längs hårt trafikerade bilvägar, där cyklister utsätts för avgaser.
– Jag cyklar hellre på mindre trafikerade vägar eller i naturen, säger han.
"Inte värt det"
Fler Vallentunabor som Mitt i pratar med är kritiska, men främst på grund av kostnaden. De menar att satsningen på 233 miljoner kronor är svår att motivera.
– Sa du 233 miljoner? Nej, då är det inte värt det, säger en kvinna.
Jakup Hasani på Vallentuna Cykel hoppas på att den nya cykelvägen leder till fler kunder.
Annika Staf
Jakup Hasani, som driver Vallentuna Cykel, välkomnar satsningen på den nya cykelvägen. Han ser en tydlig trend att fler väljer cykeln, även under vinterhalvåret.
– Fler cykelvägar gör att ännu fler välja cykeln, och det är bra för både miljön och för min butik, säger han.
Samtidigt lyfter Jakup Hasani behovet av bättre cykelvägar även på andra sträckor, som mellan Upplands Väsby och Vallentuna. Han menar att den vägen i dag upplevs som farlig för cyklister.
Fortfarande är det oklart hur lång cykelvägen blir och vilka andra vägar den ska ansluta till. Förslaget till länsplan ska ut på remiss till länets kommuner för synpunkter. När Mitt i kontaktar Trafikverket, som ansvarar för projektet kan de inte yttra sig. Den 2 oktober kommer de hålla en presskonferens där mer information om cykelvägen presenteras.
Varför ska man sätta sig i bilen om man inte behöver?
Kompisarna Celine Westin och Nicoletta Frånberg är glada över den nya cykelvägen.
Annika Staf