Järva

Många barnfamiljer i Järva är trångbodda och efterfrågar större bostäder och boendeformer. Det menar Jonas Naddebo, gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad.

– Alla pratar om att vi ska bygga blandat, men det kommer väldigt få förslag. Det här är ett sätt att blanda upp med ägt boende i stadsdelar där det är en väldigt stor andel hyresrätter, säger han, och fortsätter:

Jonas Naddebo, Centerpartiet, vill bygga 1000 nya radhus i Järva för att förbättra integrationen och göra det lättare för Järvabor att göra bostadskarriär.

Anders Berensson Architects

– När man lyckats, utbildat sig och fått jobb, flyttar många från Järva för att göra bostadskarriär. Vi vill göra det möjligt för dem att stanna kvar, säger han.

Många flyttar från Järva för att göra bostadskarriär.

För att inte inkräkta för mycket på parker och grönområden vill man främst bygga radhusen ovanpå befintliga byggnader, såsom bostadshus eller garage.

Radhusen ska byggas ovanpå befintliga byggnader.

Anders Berensson Architects

Produktionskostnaderna och prisnivån ska pressas genom att man bygger i trä, har enklare byggsystem och tar fram färdiga moduler. Och för att även hushåll med begränsade resurser att låna pengar ska kunna få tillgång till radhusen, vill man erbjuda ”hyrköp” (se faktaruta längst ner), med möjlighet att efter en tid köpa loss sin bostad.

Självklart att kunna bo kvar i Järva

Anders Österberg (S), välkomnar att fler partier vill bygga radhus i Järva. Han säger att arbetet redan är igång då det rödgröna styret planerar att bygga drygt 100 nya radhus i Spångadalen, för att få bukt med trångboddhet och boendesegregation.

Anders Österberg (S), Stockholms stad, tycker att det är bra att det byggs flera radhus i Järva.

Kajsa Göransson

– Det är många människor som har bott i Järva som skulle vilja flytta tillbaka. Och många som bor i Järva skulle behöva något större. För oss är det självklart att man ska kunna bo i Järva även när familjen växer, säger han.

Han menar dock att även om olika boendeformer är en viktig pusselbit i integrationsprocessen, är det inte hela lösningen. Han vill även göra stora investeringar i jobb och svenska språket och går till val på att man ska ha max 25 elever i varje lågstadieklass.

– Vi ska inte ha några utsatta områden i Sverige, det kräver att vi fortsätter hålla i insatserna på flera håll. Vi är på god väg, med fina resultat i Järva, men vi är inte klara, säger Anders Österberg.