Bagarmossen
Vid 18-tiden den 7 augusti 2024 utbröt panik på perrongen till Bagarmossens station. Bland resenärerna öppnade en man eld. Pistolen riktades mot två unga män som flydde för sina liv genom att hoppa ner på spåret.
En av dem gömde sig under perrongen. Den andre snubblade och enligt åklagaren förhindrades ett mord tack vare att ammunitionen tagit slut.
– Ingen blev träffad. Men det var väldigt, väldigt nära fullbordat brott, sa åklagaren Lukas Tigerstrand till Mitt i, i samband med rättegången.
För att undkomma hoppar de beskjutna männen ner på tågspåret. Här är en av dem på väg att gömma sig under perrongen.
Polisens förundersökning
I maj förra året dömde Svea hovrätt skytten till fängelse i 16 år och 10 månader för bland annat två fall av mordförsök. Samtidigt dömdes en kvinna till åtta års fängelse för medhjälp. De två dömdes också till att tillsammans betala 200 000 kronor till var och en av de beskjutna männen.
Nekas pengar
I ett försök att få pengarna har en av dem vänt sig till Brottsoffermyndigheten (BrOM). Att ansöka om så kallad brottsskadeersättning är en möjlighet för brottsoffer när de dömda inte har pengar.
Befarar han att de saknar pengar?
– Det är ingen överdrift. Det saknas pengar, säger mannens advokat Sven Severin.
Men mannen nekas pengar från staten. BrOM motiverar avslaget med att det är "övervägande sannolikt" att skjutningen handlat om en uppgörelse i kriminella kretsar.
"Genom din inblandning i kriminell verksamhet har du utsatt dig för en ökad risk att skadas", skriver myndigheten.
Han känner sig oerhört orättvist utpekad.
De hänvisar till polisutredningen. I den bedömdes den beskjutne mannen ha blivit ledarfigur i en lokal kriminell gruppering i Bagarmossen då andra dömts till långa fängelsestraff. Polisen har bifogat ett foto där han bär en t-shirt med en beteckning polisen sett bland kriminella i området.
Förnekar gängkriminalitet
Mannen i fråga har varit åtalad i ett grovt brottsfall, men han friades.
– Min klient tillbakavisar bestämt att han skulle vara del av ett kriminellt nätverk. Han har växt upp i området och känner många, både de som det gått bra för och de som det gått sämre för. Jag vet att han känner sig oerhört orättvist utpekad och tycker också att det är ett orättvist beslut av Brottsoffermyndigheten, säger Sven Severin.
Myndighetens jurist Bo Eriksson berättar att mannen inte kan överklaga, däremot begära att de omprövar beslutet. Fristen är rejält tilltagen.
– Man har tio år på sig att göra det, säger han.