Länet

Har du utsatts för en mås som störtdyker mot ditt huvud? Kan vara obehagligt – men är oftast ofarligt.

Samtidigt har anmälningar som rör måsar i Stockholms stad rekordökat de senaste åren (se faktaruta nedan). Hittills har det kommit in 139 ärenden om måsar bara i år. Det kan jämföras med 2023, då endast 57 rapporterades in under samma period.

I slutet av juni och början av juli har måsungarna blivit så pass stora att de kan promenera runt själva, men inte flyga. Då blir mamma-måsen extra vaksam.

Högsäsong nu

Omkring 30 anmälningar per år handlar om just måsattacker, enligt staden. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, förklarar att det mest är ett sätt för fågeln att markera.

– De flyger mot huvudet mest för att markera. Det kan hända att de daskar till en med fötterna och det kan vara läskigt, säger han.

Men man behöver inte oroa sig allt för länge till.

– Högsäsongen är nu när måsungarna är så pass stora att de går runt på marken. Då försvarar föräldrar dem. Men det handlar bara om någon vecka eller två.

På Mariebergsbron samlades många måsar en kväll i juni.

Serafina Kruuse

Tipset: Paraply

Det allmänna rådet är att i första hand att undvika att gå nära måsungar. Om det är omöjligt att ta en omväg har Didrik ett annat tips: ett paraply.

– Kan man inte undvika att gå på ett ställe, och tycker det obehagligt, ta ett paraply. Om måsen störtdyker mot dig har du paraplyet mellan dig och måsen. Det funkar också som ett gömställe, du uppfattas mindre som ett hot.

Det finns flera olika sorters måsar. De vanligste i Stockholm är fiskmås, skrattmås, silltrut, fisktärna, gråtrut och havstrut,

De flyger mot huvudet mest för att markera.

Mata inte

Av dessa är det fiskmåsen som det finns flest av och havstruten som är ovanligast.

– En roliga fakta är att silltruten har en röd fläck på sin näbb. Här har ungarna lärt sig att om de pickar på den röda fläcken så blir de matade från halsen, säger Didrik Vanhoenacker.

Trots att anmälningarna om måsar har ökat, så är antalet åtgärder som staden kan sätta in begränsade.

Enligt Charlotte Näsström Morén, presskommunikatör på trafikkontoret, handlar det framför allt om att på olika sätt informera allmänheten om vilka effekter fågelmatning kan få.

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Annica Roos