Stockholm

Högst upp på Söderhallarna viner vinden. En hammare slår taktfast mot plåtlisterna. Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, blickar ut över takåsarna på Södermalm.

– Bara här finns det jobb för flera hundra plåtslagare till, säger han.

Plåttaken är en självklar del av Stockholms innerstad, särskilt på äldre hus. De ger staden sin karaktäristiska silhuett. Men bakom taken döljer sig ett växande problem: det saknas folk som kan lägga dem.

2 000 behövs

Enligt branschens egna prognoser behöver omkring 2 000 nya plåtslagare anställas i Sverige de kommande tre åren. Samtidigt väntas bara runt 1 000 utbildas under samma period.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge. Det slutar ju desto fler så problemet blir bara större för varje år, säger Fredrik Nyström.

Just nu har Karlaplans Plåteri fem–sex stora projekt på gång där företaget sannolikt vinner upphandlingarna, fortsätter han.

– Gör vi det får vi enorma problem. Vi har inte folk nog.

Att locka unga till plåtyrket är svårt – inte minst eftersom utbildningarna är få. Konsekvensen blir att många som vill in i yrket får ta omvägar.

Joel Lundqvist blev tipsad om plåtslagaryrket av en kompis. Han fick gå vägen som företagslärling när gymnasieutbildningarna saknades.

Christian Lärk

En av de yngre på Karlaplans Plåtslageri är Joel Lundqvist. Eftersom det saknades gymnasieutbildningar med plåtinriktning i Stockholm gick han i stället som företagslärling – en väg som blivit allt vanligare i branschen.

Plåten blir politik

Frågan har också blivit politisk. Liberalerna i Stockholm vill starta ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på ett av stadens kommunala yrkesgymnasium.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, säger oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L).

Styret är mer avvaktande. Arvid Vikman Rindevall (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden, säger att flera nya yrkesprogram och inriktningar utreds, men att det är för tidigt att säga vilka som blir av.

– Det råder ingen tvekan om att vi behöver bygga ut och starta nya yrkesprogram i Stockholm för att möta den akuta kompetensbrist som vi ser inom många branscher. Men vi måste vara ansvarsfulla i hur vi bygger ut, säger han.

"Måste marknadsföra bättre"

För Fredrik Nyström är saken enkel.

– Klart att de ska starta ett nytt program. Jag förstår att det måste finnas ett elevunderlag, men då måste vi också bli bättre på att marknadsföra branschen.

Och för plåtslagaren Emil Jarl är yrkets lockelse självklar.

– Det bästa är när man ser taken man har gjort och vet att de kommer sitta där länge. När jag går förbi Karlbergs slott, som vi har lagt, pekar jag och säger: den där skorstenen har jag gjort. Den består av 96 bitar.

"Det pratades mest om att bli snickare eller rörmokare. Jag ville göra något annat. Pappa sa: ”Blir du plåtslagare kommer du alltid ha jobb”, säger Emil Jarl.

Christian Lärk