Högdalen/Hökarängen

Discgolfbanan på Högdalstopparna är populär och ska under säsongen byggas ut från 15 till 18 hål, är tanken.

Men det finns ett orosmoln: Utbredningen av den giftiga och invasiva växten jätteloka.

På fairway försöker klubben Högdalens AIS själv hålla växten borta med gräsklippare och lie. Men discar kan flyga långt och snett även för den som är duktig. I den vildvuxna vegetationen intill banan är jättelokan en vanlig syn.

– Den finns på vissa hål runt banan. Man spelar inte gärna i shorts, säger Klas Bäckelin, Farstabo och aktiv i klubben.

Jättelokans växtsaft kan orsaka svåra blåsor på huden som går att likna vid brännskador.

– När jag var föräldraledig och spelade hade jag först med mig min dotter, men det kändes inte säkert att hon skulle springa omkring bland de här giftiga växterna. På hål 6 är man rädd att ta upp discen, berättar Fredrik Creutz som ingår i klubbens bangrupp.

Kräver plan

Klubbens bild är att bekämpningen försämrats sedan en ny entreprenör tog över uppdraget 2024.

– Vi har knappt sett röken av dem, säger Klas Bäckelin.

Områden kan ha missats eller förbisetts

Discgolfarna är inte ensamma om sin oro. Stadsdelsförvaltningarna i både Farsta och Enskede-Årsta-Vantör efterlyste nyligen en plan för hanteringen av invasiva växter på Högdalstopparna. Detta inför att området ska få en detaljplan och göras mer tillgängligt som besöksmål.

– Om det här ska bli parkmark kommer fler att röra sig här, barn och hundar, konstaterar Klas Bäckelin.

Klas Bäckelin och Fredrik Creutz från Högdalens AIS diskuterar jättelokans framfart.

Klas Bäckelin och Fredrik Creutz från Högdalens AIS diskuterar jättelokans framfart.

Mattias Kamgren

Insats efter klagomål

Han berättar att klubben, trots upprepade felanmälningar, haft svårt att få återkoppling om bekämpningen från trafikkontoret, som är stadens ansvariga förvaltning.

Men nu tycks synpunkterna ha nått fram.

”Just nu gör vi extra kontroller och följer upp hur entreprenören har hanterat bekämpningen under våren, efter att vi fått in uppgifter från allmänheten om att områden kan ha missats eller förbisetts", skriver Charlotte Näsström Morén, presskommunikatör på trafikkontoret.

Detta bekräftas av entreprenörsföretaget Etni.

– Senast i går var vi på plats med uppdragsgivaren trafikkontoret och gick igenom deras synpunkter och de områden som missats, och ska se till att det inte upprepas, säger Raffi Khlopuzyan, arbetsledare på Etni.

Beroende av tips

Han berättar att bekämpningen sker manuellt: företaget slår växterna med lie. Men att hålla koll på växterna och bekämpa dem i ett så stort och brant område är en utmaning.

– Vi uppskattar alla felanmälningar, säger han.

Även trafikkontoret uppmanar allmänheten att höra av sig och tipsa.

”För att lyckas med bekämpning av invasiva främmande växter behöver alla hjälpas åt. Vi är därför tacksamma för alla inkomna observationer. Man får gärna fortsätta att skicka in felanmälningar om man ser jätteloka eller annan invasiv växt som står på stadens mark”, skriver Charlotte Näsström Morén på trafikkontoret.

Jättelokan, vars saft kan orsaka brännskadeliknande blåsor.

Jättelokan, vars saft kan orsaka brännskadeliknande blåsor.

Mattias Kamgren

Invasiv art

Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.

Som markägare har man en skyldighet att ta bort jätteloka.

Om man hittar jätteloka i naturen kan man rapportera det på invasivaarter.nu och, om det gäller stadens mark, till stadens felanmälan ”tyck till”.

Källa: Artportalen, Stockholms stad