Det försämrade omvärldsläget har satt fokus på att rusta upp skyddsrum – men visste du att det också finns 31 trygghetspunkter i Stockholms stad?

En trygghetspunkt är en plats där du kan få information och hjälp vid kriser eller samhällsstörningar. Där ska det bland annat finnas dricksvatten, möjlighet att ladda mobilen och enklare första hjälpen. Platserna bemannas av kommunen och finns ofta i skolor, idrottshallar, kyrkor eller andra offentliga byggnader.

Men få stockholmare känner till var de finns, menar Centerpartiet.

– Att vi endast har 31 trygghetspunkter, som dessutom ingen vet var de finns, är direkt pinsamt och direkt farligt i händelse av kris. En tydlig skyltning är den lägst hängande frukten och det första vi skyndsamt måste få på plats, säger Jonas Naddebo (C).

Han har därför lämnat in en motion om att stärka och utveckla trygghetspunkterna i staden.

Jonas Naddebo, gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad.

Jonas Naddebo, gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad.

Pekka Pääkkö

Svaret: Fråga för MSB

Trafikkontoret, som har svarat på motionen, håller med om att skyltningen behöver bli tydligare. Samtidigt menar kontoret att trygghetspunkter är till för alla – oavsett var man bor – och att skyltningen därför bör se likadan ut i hela landet.

Just därför vill de att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar fram gemensamma riktlinjer.

Ett sådant arbete pågår redan. Under 2024 och 2025 samarbetar MSB med kommunerna för att utveckla och stärka trygghetspunkterna. Myndigheten tar fram stöd som ska hjälpa kommunerna att planera platser där människor kan samlas vid kris eller krig. Syftet är att skapa enhetliga trygghetspunkter som människor känner igen, oavsett var i landet de finns.

Ny lagstiftning på gång

I dag finns ingen lag som säger att kommuner måste ha trygghetspunkter. Men regeringen arbetar med att uppdatera lagstiftningen om kommunernas krisberedskap.

En statlig utredning föreslår att trygghetspunkternas roll tydliggörs och att de i framtiden ska kallas ”särskilda samlingsplatser”. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Trafikkontoret vill vänta in den nya lagstiftningen innan man beslutar om skyltning. Det tycker inte Centerpartiet är rimligt.

– Sveriges största kommun kan helt enkelt inte invänta order från högsta ort innan vi får skyltar på plats som trafikkontoret vill, säger Jonas Naddebo.

Wanngård: Behövs inte fler nu

Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) anser att det inte finns behov av ytterligare trygghetspunkter i nuläget och menar att det vore kontraproduktivt att föregå de kommande nationella riktlinjerna, även i frågan om skyltning.

– Vi prioriterar stockholmarnas säkerhet. Under mandatperioden har vi färdigställt 31 trygghetspunkter som står redo att öppnas upp vid en långvarig kris, säger hon.

Karta över trygghetspunkterna i Stockholms stad.

Karta över trygghetspunkterna i Stockholms stad.

Skärmdump