Brevik
Under många år har område efter område på Brevik fått kommunalt vatten och avlopp och vägar har bytts om, mot bakgrund av att fler flyttar dit permanent.
I vintras tog dock det politiska styret beslut om ett omtag för att få ner kostnaden och arbetat pausades. Arbetet väntas ta ett år.
Nu står det klart att partier öppnar för alternativa VA-lösningar, efter att Tyresönäs villaägareförening i slutet av mars bjöd in till ett möte om halvöns framtid. Över 150 Breviksbor och alla partier förutom Vänsterpartiet kom.
Enligt föreningen var alla partier på mötet öppna för andra lösningar, åtminstone bortom Trinntorp.
– En lösning kan vara att behålla enskilda avlopp men dra ut kommunalt vatten, säger Bertil Bergseth, föreningens ordförande.
Vi träffar honom tillsammans med Åsa Norberg som är med i den samverkansgrupp som bildats där kommunen och husägare ingår. Hon lyfter fram att alla alternativ diskuteras.
– Alla vill ha bra vatten och avlopp, men det måste göras smart och så billigt som möjligt och påverka naturen så lite möjligt. Vi vill behålla skärgårdslandskapet, säger hon.
Breviksbornas vikigaste frågor
Breviksbor fick inför mötet i en enkät svara på vilka de viktigaste frågorna att prioritera är. Cirka 300 svarade.
Dyvik (utanför Sandholmarna) svarade naturvärden och landskapskvalitet följt av sjöliv, bryggor och stränder samt vatten och avlopp.
Inre Brevik (innanför Trinntorp) rankade naturvärden och landskapskvalitet lika högt som vägar och trafik följt av vatten och avlopp.
Yttre Brevik (utanför Trinntorp) valde vägar och trafik först följt av vatten och avlopp och naturvärden och landskapskvalitet.
Källa: Tyresönäs villaägareförening
Etapp ska granskas
Föreningen välkomnar vinterns besked om omtaget och den dialog som följt med kommunen. I mars tog samhällsbyggnads- och hållbarhetsnämnden beslut om en oberoende granskning av den senaste etappen, etapp 11, mot bakgrund av synpunkterna kring kommunens hantering.
– Det har varit en överkörningsteknik tidigare. Det får inte upprepas. Det är glädjande att politikerna nu lyssnar, säger Bergseth.
Roten till allt ser föreningen är den nästan tio år gamla översiktsplanen med strategi. De pekar ut byggplaner och en stor befolkningsökning, från 2 400 till drygt 4 500, som inte har blivit verklighet.
Vi vill behålla skärgårdslandskapet.
Delar av halvön klassas där som tät bebyggelse, när föreningen anser att det borde vara landsbygd.
– Man har anpassat allt efter den tänkta ökningen.
De vill att omtaget leder till en lägre kostnad för Breviksborna. Föreningen menar bland annat att boende inte ska betala en gatukostnad, den borde täckas av det kommunen får in i anslutningsavgifter.
– Det har varit orimligt dyrt, en för stor del av kostnaden har skyfflats över på fastighetsägarna. Man ska inte behöva betala en miljon.
Har behövt flytta
De tar med oss på en biltur till det senaste området som fått kommunalt vatten och avlopp.
I snitt fick de i området betala 778 000 för utbyggnaden, enligt föreningen, plus för att dra in ledningar från tomtgräns.
Åsa Norberg stannar vid ett hus.
– Kostnaden blev så hög att de inte hade råd att bo kvar. De sålde med förlust.
Bertil Bergseth pekar på ett hus på andra sidan gatan.
– Här fick en son med barn flytta hem till sin mamma, de kunde bara klara av kostnaden ihop.