Det här är en debattartikel på Mitti.se. Åsikterna är skribentens egna.
Alby planerades på 1960-talet enligt principen centrum och skola mitt i samhället, och med väl fungerande kollektivtrafik in mot de större centrumen Skärholmen och centrala Stockholm. Själva principen för Alby med skolan som central mötesplats har sedan dess brutits upp, i och med att skolan revs 2006. Sedan dess har Albyskolans gamla tomt bestått av en grusplan med ogräs på.
I visionsplanen Framtid Alby, som efter en relativt omfattande dialogprocess med invånare i Alby antogs av Botkyrka kommunfullmäktige 2014, planeras förtätning inklusive högre hus, med verksamheter i bottenplan, nära centrum på Albyskolans gamla tomt. Det fanns även planer på att bygga längre ner mot sjön på så kallade Albytäppan, men detta skulle följa i ett andra steg efter att Albyskolans tomt var byggd. I visionsplanen Framtid Alby fanns inga planer på att bygga på kolonilotterna, men ändå ansågs det behövas göras en närmare utredning i samråd med kolonisterna för att bygga runt koloniområdet.
Behovet av odlingsmark stort
Nu finns det ett förslag ute på samråd för Albytäppan, utan att någon plan för Albyskolans gamla tomt har påbörjats (sista dagen för att lämna in synpunkter på förslaget är 15 januari). I förslaget för Albytäppan ingår bland annat planer på att bygga på mark som nu består av ett 50-tal kolonilotter. Detta trots att behovet att bevara odlingsmark är stort och det finns en tom plats på Albyskolans tomt att bygga på.
Vänsterpartiet har därför föreslagit att ett nytt förslag utarbetas i linje med visionsplanen Framtid Alby där även Albyskolans tomt ingår, där det finns blandade upplåtelseformer, större andel stora lägenheter med hyresrätt, gärna i allmännyttans regi, och där inga kolonilotter försvinner.
Susanne Urban (V).
Leo Ahmed