Det finns väldigt få skyddsrum som är tillgängliga med rullstol. Och från ett höghus kan en person med rullstol ändå inte ta sig i säkerhet ifall hissen inte kan användas. I Sveriges säkerhets- och beredskapsarbete har tillgänglighetsperspektivet saknats.
Vi i DHR är tyvärr inte förvånade. I mejl från MSB har vi fått svar bland annat följande:
”Det finns en skrivning i förordningen om skyddsrum som ger MSB i uppgift att verka för att skyddsrummen ska vara tillgängliga för rörelsehindrade. Tyvärr har inte skyddsrumsverksamheten varit prioriterad de senaste 15-20 åren /…/” Samt att myndigheten vid krig hoppas och tror att ”alla visar empati och medmänsklighet och att man får assistans av sina medmänniskor”.
Svårt att hitta information
Borde inte skyddsrummen säkras i perioder av stabilitet, för att de ska vara tillgängliga när omvärlden blir instabil?
Enligt Mitt i finns i Stockholms län 14 107 skyddsrum med sammanlagt 1 709 508 platser. Men det är väldigt svårt att hitta info om vilka som är tillgänglighetsanpassade.
Våra rättigheter är inte en marginalfråga. Vår rätt till överlevnad är en lika stark rättighet som för alla andra.
Människor med funktionsnedsättning behöver tas i beaktande i varje beslut från myndighet eller politiker som påverkar människors vardag.
Ta hjälp av grannen
Vi tycker inte det är tillräckligt att MSB svarar att vi ska ta hjälp av grannen. Vi hoppas att alla kommer att hjälpas åt om Sverige dras in i krig eller annan krissituation. Men det är givetvis inte självklart att våra grannar klarar att tänka på oss, om bomber faller.
MSB verkar göra skillnad på vilka som ska ges skydd och vilka människor som får lösa det själva.
”Civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap” heter en utredning som tillsattes för ett år sedan och ska redovisa senast den 7 november 2022. DHR har mejlat och bett om ett möte så nu ska vi få träffa utredaren för att få ge våra synpunkter.
Mänskliga rättigheter
FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning är väldigt tydlig med att vi har samma rättigheter som alla andra.
Artikel 9 säger bland annat att konventionsstaterna ska säkerställa ”att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik”.
Enligt konventionen handlar det om bland annat ”byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar /…/ kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer.”
"Lämna ingen utanför"
Artikel 11 i konventionen behandlar specifikt risksituationer och humanitära nödlägen. Konventionsstaterna ska ”säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning som är i risksituationer, däribland väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer.”
Dessutom har Sverige åtagit sig att arbeta för Agenda 2030. Där ingår mål 10 om minskad ojämlikhet och mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. En av de viktigaste principerna inom Agenda 2030 är principen om att inte lämna någon utanför, ”Leave no one behind” (LNOB).
Enligt FN så är det ett centralt löfte inom Agenda 2030 att ovillkorligen åta sig att bland annat stoppa diskriminering och utestängning samt minska ojämlikheter och sårbarheter som lämnar människor utanför.
Betalar med våra liv
Att skapa skyddsrum som har en universell utformning är givetvis möjligt. Men då måste viljan finnas.
Gör skyddsrummen tillgängliga.
Se till att det finns information att nå, kring de skyddsrum som finns, som är användbar för alla medborgare.
Om ni lämnar oss utanför i fredstid, då betalar vi med våra liv i kristider.