Ohälsosamma matvanor, rökning, riskbruk av alkohol och för lite fysisk aktivitet är tungt vägande orsaker till att allt fler drabbas av en rad olika kroniska sjukdomar, skriver de tre centerpartisterna. Foto: Mostphotos

Debatt: Nytt synsätt behövs om vi ska klara sjukvården

För att klara den allt kraftigare belastningen vården behöver vi ett nytt synsätt, där betydligt mycket mer resurser läggs på att se till att människor håller sig friska längre genom hälsosamma levnadsvanor och egenvård, skriver Centerpartiets ledning i Region Stockholm.

  • Publicerad 06:15, 19 apr 2022

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Ohälsosamma matvanor, rökning, riskbruk av alkohol och för lite fysisk aktivitet är tungt vägande orsaker till att allt fler drabbas av en rad olika kroniska sjukdomar.

Den svenska sjukvården kommer med dagens arbetssätt inte klara av att fortsätta hjälpa alla på samma sätt. Vi har nu kommit till en punkt där vi antingen måste börja dimensionera för en allt kraftigare belastning på vården – eller prioritera resurser för att förebygga sjukdomar och ohälsa. Vi anser att krutet måste läggas på det senare. Och det är bråttom.

Den svenska sjukvården är i världsklass, och vi har en hög överlevnad för de vanligaste sjukdomarna i jämförelse med de flesta andra länder. Flera sjukdomar som människor tidigare dog av är numera kroniska sjukdomar, som genom mediciner och behandlingar går att leva med.

Diabetes och lungsjukdomar

Att vi lever längre är såklart i grunden oerhört positivt, men att allt fler drabbas av kroniska sjukdomar innebär en enorm ansträngning för vården. Ohälsosamma matvanor, rökning, riskbruk av alkohol och för lite fysisk aktivitet är tungt vägande orsaker till att allt fler drabbas av en rad olika kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och lungsjukdomar. Lägg till det en allt större åldrande befolkning.

Nästan hälften av Sveriges befolkning lever med minst en kronisk sjukdom, och en fjärdedel lever med två eller fler. Majoriteten av Regionens totala vårdkostnader går till att behandla kronisk sjukdom. I och med vår allt större åldrande befolkning kommer kostnaderna bara att öka: till år 2030 väntas andelen personer över 80 år i Sverige att öka med 50 procent.

Hälsosamma levnadsvanor

Samtidigt går en övervägande del av alla kroniska sjukdomar att förebygga och det är så vi kan minska inflödet av nya patienter och avlasta vården. Vi behöver därför en ny syn på sjukvården, där betydligt mycket mer resurser läggs på att se till att människor håller sig friska längre genom hälsosamma levnadsvanor och egenvård.

Då underlättar vi för sjukvården att bibehålla och öka kvaliteten och att ge oss den vård vi behöver när vi verkligen blir sjuka. I Region Stockholm har vi tagit många steg mot ett mer förebyggande hälsoarbete i vården, men vi måste göra mycket mer.

Minska ojämlikheten

Vi i Centerpartiet i Region Stockholm anser i linje med utredningen Effektiv vård att en förstärkning av vårdcentralerna och husläkarna är de enskilt viktigaste åtgärderna som hälso- och sjukvården kan vidta för att förebygga sjukdom och minska ojämlikhet i hälsa bland befolkningen.

Vi manar därför till politisk samling över blockgränserna i Region Stockholm för att långsiktigt minska belastningen på sjukvården, stärka vårdcentralerna och husläkarna och ge dem möjlighet att vara navet i patienternas vård.

Fast husläkare till alla

Vi vill att varje patient ska ha en fast personlig husläkare på sin vårdcentral som samordnar all vård kring patienten. På det viset kan samma läkare följa upp individens olika hälsoproblem under lång tid och i bedömningen väga in personens hela livssituation. Det finns många studier som visar att såväl dödligheten som sjukhusinläggningar och sjukvårdskostnader minskar hos patienter med fast läkare.

För att husläkare ska kunna axla det ansvaret fullt ut krävs ett tak för hur många patienter varje läkare ska ha ansvar för, en reell sådan begräsning saknas idag i Stockholm.

Från 17 till 25 procent

För att kunna lägga grunden till en god och sammanhållen vård med kortare vårdköer måste primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten bli betydligt större än de 17 procent som den utgör idag. Till 2030 vill vi vill därför öka andelen till 25 procent.

Vi vill att färre ska behöva bli patienter så att sjukvården kan lägga mer tid på varje patient som behöver sjukvård. För den enskilde leder det till bättre livskvalitet. För samhället innebär det en klokare användning av våra gemensamma resurser. Och det kommer behövas.