Hammarby-Skarpnäck

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har gått med plus ekonomiskt de senaste åren. Men när man blickar framåt varnar man dock för en stramare ekonomi.

I underlaget för budgeten de kommande tre åren skriver förvaltningen att utmaningarna man ser kan "medföra krav på effektiviseringar och kostnadsminskningar inom samtliga verksamheter".

"Fler med behov"

De äldre i behov av omsorg blir fler, och redan i år ser man stora kostnadsökningar.

"Vi förväntar oss såväl fler platser på vård- och omsorgsboenden som fler med behov av hemtjänst", skriver stadsdelsdirektören Jonas Lauri i mejl till Mitt i.

I dag ger stadsdelsförvaltningen plats för cirka 240 personer på vård- och omsorgsboenden. Fram till 2034 bedöms behovet av platser öka till 345 personer. Enligt stadsdelsdirektören förväntar man sig mer pengar för hemtjänst och omsorgsplatser från kommunfullmäktige närmsta åren.

Inköpen kostar mest

Förra året kostade driften av Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings verksamheter drygt 1,5 miljarder kronor, varav:

Personalkostnader: 571,9 miljoner kronor

Lokalkostnader: 133,2 miljoner kronor

Köp av verksamhet: 647,8 miljoner kronor

Övriga kostnader: 184,7 miljoner kronor

Källa: Skarpnäcks stadsdelsnämnd

1 000 personer

Flera andra skäl anges när man flaggar för tajtare ekonomi. Vid årsskiftet var 46 520 personer folkbokförda i Hammarby-Skarpnäck. År 2029 bedöms befolkningen ha stigit med drygt 1 000 personer. Att man växer saktare än andra områden i Stockholm gör att förvaltningen ser framför sig en snävare tilldelning av pengar från staden.

I analysen som presenterades på senaste stadsdelsnämnden nämner man också de senaste årens stora löneökningar som en utmanande kostnadspost.

Inte fullt så dramatisk som frågorna antyder.

Men vilka besparingar eller effektiviseringar en tuffare ekonomi kan leda till får Mitt i inget svar på nu.

Stadsdelsdirektören Jonas Lauri berättar att förvaltningens ekonomi i grunden är stabil, och man tar man ställning efter att budgeten för 2027 spikats och förutsättningarna klarnat.

Enligt underlaget skulle arbetet dock riktas in på kostnadsminskningar som inte ger negativa effekter på verksamheterna. Utan att precisera närmre ser man potential i bland annat effektivare lokalanvändning, förbättringar i avtal för exempelvis inköp, smartare arbetssätt och samverkan mellan förvaltningar.