Hammarby-Skarpnäck
Den där inledningen kan låta som något taget ur en fantasy-historia á la ”Sagan om ringen”. I själva verket handlar det om mötet mellan framtid och historia.
Intill Skarpnäcks skola i Kärrtorp har arbetet med en ny idrottshall börjat. När den är klar väntar bygget av en ny idrottsplats på grusplanen bredvid som ännu heter Skarpnäcks BP.
Vi stadsbor är ju ofta lite hemlösa.
Prästen, i det här fallet Stockholms stad, ger dem namnen Gränsbergets idrottshall och Gränsbergets idrottsplats.
Vad är detta för namn? Mitt i har fått frågan och begav sig ut för att utan arkeologiska utgrävningar ge svaret.
Vita sten
Vid ”Vita sten” intill Sockenvägen och på Gränsberget en höjd mellan Sockenvägen och Kärrtorpsvägen är vi på rätt plats. Vita sten är visserligen bara en sten men ändå något av Hammarby-Skarpnäcks eget Treriksröset.
”Stora stenen i Kiärr Laggen” står på kartan från 1729. Högra sidan i bilden är ägor till Skarpnäcks gård. Den lodräta gränslinjen går ungefär som dagens Sockenvägen. Överst till vänster är ägor till Hammarby gård och nederst till vänster till Enskede gård.
Wikimedia commons
Vid den stora stenbumlingen som finns omnämnd på en karta från 1729 möttes ägorna till de tre gårdar som gett upphov till namn på flera orter i området. Vi talar om Skarpnäcks gård, Hammarby gård och Enskede gård.
– Det är kul att känna till områdets historia. Jag kände till bygget av idrottshallen, men inte historien bakom namnen, säger Erfan Akbrei som bor i området söder om Sockenvägen.
Erfan Akbrei är på väg hem från Kärrtorp när han passerar den historiska stenen.
Christian Lärk
Hammarby gård 1892. I dag är gården som låg i dagens Hammarby sjöstad riven.
Stockholmskällan/Wikimedia commons
Höjden intill som heter Gränsberget utgjorde ett slags naturlig gränspunkt. På kartnivå möttes dock bara Hammarby gård och Enskede gårds ägor just här.
Den historiska stenen
Vita sten tros från början vara ett flyttblock från istiden.
Hur länge stenen fungerat som gränsmarkering är okänt.
På en karta över Enskede gårds ägor från 1729 finns den dock utmärkt med orden ”Stora stenen i Kiärr Laggen”.
Stenen som målades vit är ett fornminne. ”Hwita sten” dyker i sin tur upp i en uppmätning av Hammarby gårds ägor 1792–1793.
2012 tvättades och målades stenen vit på initiativ av Skarpnäcks trädgårdsstadsförening.
Källa: Stockholms stadsmuseum
”Rota sig lite”
Gunnar Sundgren bor i en rosa villa med utsikt mot Gränsberget. Efter sommaren har han fått styra om hundpromenaderna över höjden. Då startades nämligen bygget av idrottshallen på Kärrtorpssidan av Gränsberget. Platsen för idrottshallen och kommande Gränsbergets idrottsplats är nu instängslat.
Platsen som senare blir Gränsbergets idrottsplats är nu avspärrad för arbetsfordon och material som används för idrottshallen.
Christian Lärk
Gränsberget är inte mycket till berg. Men namnet bär på historia.
Christian Lärk
Just avspärrningen hurrar han inte över. Men att det nya idrottsklustret knyter an till historien gillar han.
– Vi stadsbor är ju ofta lite hemlösa på något sätt. Det är bra om man kan rota sig lite. En gång hörde jag ett föredrag av en man från Dalarna och det gick liksom inte att skilja på honom och hembygden, utan de var ett, säger Gunnar som är född i Visby men sedan dess bott på flera platser.
Gunnar Sundgren i Skarpnäcks trädgårdsstad har utsikt mot Gränsberget.
Christian Lärk
Obebyggt
Före 1920-talet fanns utöver Skarpnäcks gård, Lilla Sickla och ett gäng med torp som tillhörde gårdarna i princip ingen annan bebyggelse i Hammarby-Skarpnäck. Detta var glesbygd. Men kastar Gunnar några stenar lättare än ”Vita sten” från byggstängslen träffar han snart en av de historiska byggnaderna.
Dagens torp byggdes 1895 ovanpå en husgrund lagd på 1790-talet.
Anders Björklund
Lilla Kärrtorpet intill Kärrtorpsvägen vilar på en grund lagd på 1790-talet. Torparna här stod under ovan nämnda Hammarby gård och bedrev lantbruk på delvis torrlagd kärrmark. När dagens Kärrtorp byggdes på 1950-talet följde namnet med.
Erfan Akbrei gillar även han att det nya idrottsklustret i Kärrtorp knyter an till områdets historia.
– Vi behöver ta hand om historien. Det är bra att veta hur Sverige byggts upp, säger han.