Regeringen har gett nationella samordnaren Terésa Zetterblad i uppdrag att informera kommunerna om det kraftigt höjda återvandringsbidraget. Hon ska även vägleda dem i arbetet med att få fler att ansöka om det.

Som en del i det har Zetterblad bjudit in kommunerna till ett möte på temat. Flera av dem, främst S-styrda, har tackat nej.

Det gör nu även Upplands Väsbys kommunledning.

"Vi ser det som vårt gemensamma ansvar att alla som bor i Upplands Väsby ska ges möjlighet att delta, bidra och känna sig hemma här. Vi tycker om våra medborgare och arbetar varje dag för att Väsbyborna ska trivas och vilja stanna i vår kommun. Att arbeta för att människor ska flytta härifrån står i direkt motsättning till vår uppgift som kommun", står det i brevet som är undertecknat av kommunstyrelsens ordförande Mathias Bohman (S), men som även övriga partier i Mittenstyret, VB och L, står bakom.

– Vi har inte något behov av att ha ett möte om återvandring. Vårt fokus är att ta hand om de Väsbybor vi har, det är många med invandrarbakgrund som jobbar inom till exempel hemtjänsten och bidrar till välfärden. Vi är stolta över att vara en öppen kommun, säger Mathias Bohman till Mitt i.

Det handlar om ett frivilligt återvandringsstöd. Vill ni i styret inte hjälpa dem som eventuellt skulle vilja använda sig av detta?

– Det här är en fråga som regeringen har väckt och den ligger på statlig nivå. Det är ingen kommunal fråga att jobba med återvandring.

Vad säger Upplands Väsbys skattebetalare om att tacka nej till detta erbjudande?

– Jag känner ett väldigt starkt stöd för det svar vi gett den nationella samordnaren. På Facebook har brevet bemötts i huvudsak av gillande och jag har fått positiva mejl. Jag har bara sett enstaka uttryck som jag tolkar som att de är negativa till invandring överhuvudtaget.

35 gånger högre bidrag

Bakgrunden är att regeringen från 1 januari höjer bidraget för frivillig återvandring från 10 000 till 350 000 kronor för personer över 18 år, och från 40 000 till 600 000 per hushåll.

– Återvandringsbidraget ger personer som av olika skäl inte trivs eller blivit tillräckligt integrerade i det svenska samhället en chans till en nystart i sitt hemland, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressmeddelande i samband med att beslutet om den höjda ersättningen fattades förra veckan.

Oppositionsråd Oskar Weinmar (M) tycker att kommunen borde ha tackat ja till ett möte.

– Jag tycker att Väsby ska ta alla tillfällen som ges till dialog med regeringens representanter, oavsett vilket ärende det handlar om. Oavsett hur partikonstellationerna ser ut lokalt. Att tacka nej är ett dåligt beslut.

Han tycker att det är viktigt att beskriva hur situationen är i Väsby för regeringen.

– Styret hade kunnat möta denna person och sagt att de inte alls tycker att frivillig återvandring behövs. Nu försitter styret den möjligheten.

Behövs frivillig återvandring?

– Ja. Vårt samhälle är inte en normlös plats där man kan bete sig hur som helst. Även för dem som har laglig rätt att stanna i landet, finns det tyvärr de som utövar hedersförtryck och våld, till exempel. Gör man det ska man fundera om Sverige är rätt plats för en.

Men återvandringsbidraget riktar sig ju inte till dessa personer specifikt, utan är tillgängligt för alla som har permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd och kommit hit som bland annat flyktingar.

– Det är viktigare att döma de som begår övergrepp, kriminalisera hedersförtryck, stoppa våld i nära relationer och utvisa grova brottslingar – tillsammans med en stram migrationspolitik. Återvandringsbidrag kan vara ett komplement.