Centrala Sundbyberg
– Han kör, han kör!
Nej, det är inte Formel 1 som försiggår i grupprummet på Viktor Rydberg i Sundbyberg. I stället är det nio högstadietjejer som demonstrerar en robot byggd av Lego.
– Med de här pinnarna plockar den upp diamanten, förklarar Amanda Morón Andersson, 14.
Tjejerna försöker få styr på sin numera lite ringrostiga robot Georgie 3.0. Sist den fick visa upp sig var på tävlingen i Stavanger i Norge.
Judit Nilsson
Till en början går det sådär. Roboten, döpt till Georgie 3.0, är bångstyrig och krockar med andra föremål på spelplanen.
– Vi har glömt bort lite, vi är lite "rostiga", säger Alice Osorio, 14.
Men i fjol var maskineriet välsmort. Då tävlade Alice, Georgie 3.0 och resten av laget "Indiana Codes" i First Lego League, en tävling där både robotar och andra spännande uppfinningar ingår i momenten.
Kan få pris i flera moment
First Lego League är en internationell tävling där lag utmanas i att utveckla spännande idéer, programmera och lösa problem. Temat har den här gången varit arkeologi.
Lagen har chans att få pris för flera slags prestationer. En del av tävlingen går ut på att programmera en Lego-robot och utföra uppdrag med den, en annan att utveckla och marknadsföra en innovation – i Indiana Codes fall en apparat som märker arkeologiska fynd med en laser.
Dessutom prisas det lag som anses vara bäst på att efterleva tävlingens kärnvärden "upptäckt", "innovation", "inverkan", "inkludering", "samarbete" och "glädje".
Källa: First Lego League
Indiana Codes vann totalsegern i regionfinalen i Stockholm, vilket Mitt i skrev om.
Tack vare framgången fick laget sedan resa till den skandinaviska finalen i Stavanger. Där knep de förstaplatsen i "kärnvärden", ett tävlingsmoment där schysst beteende premieras.
– Vi gick runt och snackade jättemycket med de andra lagen, säger Amanda.
– Men det var lite svårt att prata med de norska, tillägger Alice.
Laser för arkeologer
Inför denna helg har de åter fått slipa på norskan. Laget reser till Oslo för att tävla, men då får Georgie 3.0 vila.
Georgie 3.0 på spelplanen som ska föreställa en arkeologisk utgrävningsplats.
Judit Nilsson
Alice Osorio, Amanda Morón Andersson och Hilma Wiklund pillar med en av konstruktionerna på spelplanen. Roboten använder sig av dem när den utför uppdrag som den är programmerad att göra.
Judit Nilsson
Man har fått se dem utvecklas så mycket. Det har varit fantastiskt.
I Oslo tävlar åtta nordiska lag. Indiana Codes är ett av två svenska.
Läraren och lagledaren Simon Stålberg är stolt över Sumpantjejerna. De har kommit långt sedan projektet drog i gång som ett skolarbete, tycker han.
Läraren och lagledaren Simon Stålberg är stolt.
Judit Nilsson
– Vilken sjuk resa det har varit. Man har fått se dem utvecklas så mycket. Det har varit fantastiskt.
Och ännu häftigare hade det kunnat bli.
Omvärldsläget sätter stopp
Tack vare framgångarna erbjöds laget även att tävla i Sydkorea. Så var det också tänkt att de skulle göra, innan nästa inbjudan damp in före jul – till First Lego Leagues världsmästerskap i Houston, Texas.
Drömmen om USA kom dock på skam.
– Efter lovet fick vi veta att det inte går, säger Amanda.
Beslutet att inte resa till USA kommer sig av det osäkra politiska läget i omvärlden.
"Vi ser mycket allvarligt på det rådande världsläget och sätter alltid våra elever och personals säkerhet främst i våra överväganden", skriver skolchefen Lotta Nordgren i ett mejl till Mitt i.
Mer än så vill hon inte förtydliga hur resonemanget har gått.
Lag Indiana Codes har ägnat så gott som all sin lediga tid åt att öva inför tävlingarna. Deras träningsläger har varit Viktor Rydbergs högstadium i Sundbyberg.
Judit Nilsson
Tjejerna själva säger sig ha förståelse för beslutet. Mycket är oförutsebart när det gäller USA och landets president Donald Trump, konstaterar de.
– Man vet inte vad som kan hända, säger Alice.
– Men det är supertråkigt att vi inte får åka, säger Amanda.
Tacksamma
Inte heller blir det något besök i Sydkorea. Den resan tackade laget nej till efter att inbjudan till USA kom.
Trots dessa snöpligheter är tjejerna tacksamma, både över lärarna som har hjälpt dem och över resorna de ändå har fått göra.
– Vi får ge järnet i Oslo i stället, säger Hilma.
Men för Georgie 3.0 är det sluttävlat.
– Han är nog glad för att gå i pension, säger Amanda.