Ålsten
Senast januari 2027 ska varje hushåll i landet, bland annat på Ålstensgatan, ha fem olika kärl för återvinning.
Pappers-, plast-, metall- och färgade och ofärgade glasförpackningar ska sorteras direkt vid bostaden.
Anders Burman, bosatt i ett av de berömda Per Albin-husen på q-märkta Ålstensgatan, känd för sin arkitektur, konstaterar att det handlar om totalt 280 kärl som ska ställas ut i de minimala trädgårdarna.
Detta är q-märkning
Lilla q-märkningen i en detaljplan är starkaste skyddet av en fastighet, och reglerar både in- och utvändiga ändringar.
Det innebär att byggnader är särskilt kulturhistoriskt värdefulla och inte får förvanskas.
Som ägare av en q-märkt fastighet bör man undvika större tillbyggnader och behålla ursprungliga fasadmaterial, färgsättning och planlösningar
Källa: Stockholms stadsmuseum, Boverket
Kärlen skulle bli väl synliga för alla som åker förbi, och påverka deras bild av området, säger Sven-Erik Dahlén, också han bosatt på Ålstensgatan.
Anders Burman och Sven-Erik Dalén, båda bosatta på Åltensgatan, har svårt att förstå hur beslutsfattarna tänkt att återvinningen ska gå till. Kärlen kommer att ta ett stort utrymme på de minimala tomterna och förändra intrycket av den q-märkta gatan. – Vi vill gärna ha en dialog och ha hjälp, säger Sven-Erik Dahlén.
Mikael Andersson
– Det brukar åka bussar med arkitektstudenter från Holland och England och titta på denna q-märkta gata. Kul att ha tre stora kärl framför varje hus, säger Sven-Erik Dahlén.
Gått samman
Bostadsrättsföreningarna i Per Albin-husen, tio föreningar, har gått samman för att hitta en alternativ lösning.
Förslaget är att köpa, eller hyra, cirka 30 kvadratmeter oanvänd mark, i en gatukorsning till Ålstensgatan.
I dag finns fem platser på Ålstensgatan (blå punkterna) där renhållningen hämtar hushållsavfall. I framtiden är det tänkt att även återvinningskärl, för kartongpapper, glas etcetera, ska få plats på tomterna.
Mikael Andersson
Ett förslag som avslagits, staden kan inte upplåta allmän mark för privat sophantering, är beskedet.
– Det var ganska magstarkt, vi tänker inte starta något Think Pink, det är ju ett krav från riksdag och regering och från staden att man ska fixa det här. Vi tyckte att svaret var lite trist, säger Sven-Erik Dahlén.
Fastighetsnära insamling av förpackningar
Från 1 januari 2027 är det lagkrav på fastighetsnära insamling.
Det gäller plast-, pappers-, glas- och metallförpackningar.
Fastighetsägaren är själv ansvarig för att lösa insamlingen.
Om det inte är tekniskt möjligt att samla in vid fastigheten kan en plats upp till 400 meter bort godkännas.
Källa: Stockholm vatten och avfall, Naturvårdsverket
Föreningarna på Ålstensgatan är alla för återvinning, säger Sven-Erik Dahlén:
– Det är jättebra om man kan ordna en sådan här insamling. Men problemet är att vi inte har någon gemensamhetslokal, en annan sak är hyreshus där det kan finnas gamla soprum och tvättstugor där man kan bygga upp det, då fungerar det ju. Men vi har inget sådant.
M: ”Verkar strunta i 45 000 småhus”
Christopher Fjellner (M), oppositionsborgarråd, tycker att liknande undantag som har införts i innerstan, borde gälla även för småhus: i de fall där det är för svårt eller för dyrt att återvinna, ska de boende fortsatt kunna få använda återvinningsstationerna.
Just nu ser det mörkt ut men vi hoppas att ansvariga kan vara lite mer konstruktiva.
– Men Stockholms 45 000 småhus verkar man strunta fullständigt i. De är minst lika förbaskade som de i Gamla stan, säger Christopher Fjellner.
På den här markplätten, i korsningen Ålstensgatan-Storskogsvägen, föreslår de som bor i Per Albin-husen, att en gemensam plats för återvinningskärl placeras.
Mikael Andersson
Johan Dahlgren, enhetschef på Stockholm vatten och avfall, Svoa, lämnar i ett mejl en öppning för att lösa situationen på Ålstensgatan.
"I det här fallet, där många av Stockholms utmaningar sammanfaller, kommer vi tillsammans med fastighetsägarna att titta på exempelvis möjligheten att dela upp insamlingen mellan olika platser och att nyttja återvinningsstationer för förpackningar."
De boende på Ålstensgatan har gått samman för att hitta en alternativ lösning på hur återvinningen ska gå till. Hittills har de mötts av kalla handen av staden.
Mikael Andersson
Även miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP), öppnar för andra lösningar på Ålstensgatan:
"Stockholm vatten och avfall ska nu föra dialog med bostadsrättsföreningarna för att hjälpa dem att hitta en lösning", skriver Åsa Lindhagen i ett mejl.
Sven-Erik Dahlén är dock pessimistisk.
– Just nu ser det mörkt ut men vi hoppas att ansvariga kan vara lite mer konstruktiva, säger han.
Christopher Fjellner tycker att staden borde kunna hjälpa invånarna mer än den hittills gjort, till exempel på Ålstensgatan.
– Till att börja med måste man använda de undantag som finns. Om det är så att de har 400 meter till en återvinningsstation borde man inte bli tvingad på en lösning som inte fungerar.