Flera tunnor. I Osmundvraket har man hitta flera tunnor med osmund, små järnklumpar. Men inte osmundfynd i så stora mängder. Foto: Mikael Fredholm/Vrak

Unikt vrak utanför Dalarös kust fyller historiska luckor

Med sin speciella last ska ett mer än 500 år gammalt vrak utanför Dalarös kust hjälpa forskarna att fylla luckor i svensk 1500-talshistoria. "Det är en orörd tidskapsel från Gustav Vasas storhetstid," säger marinarkeolog Jim Hansson.

  • Publicerad 12:55, 17 nov 2021

Det är bland de coolaste upptäckterna jag har gjort.

På 30 meters djup vid naturreservatet Lilla Husarn strax utanför Dalarös kust ligger ett unikt vrak som ska hjälpa till att skriva svensk 1500-tals historia.

Under ett par veckor i oktober har marinarkeologer från det nya museet Vrak på Djurgården dykt på det tremastade fartyget för att ta reda på mer om lasten, hur handelsskeppet var konstruerat, vart det var på väg och varför det sjönk.

– Vi har aldrig tidigare sett ett skepp som är byggt på det här viset. Det är ganska stort, klinkbyggt. Vi har kunnat datera det till mitten av 1500-talet, säger marinarkeolog Jim Hansson.

Fören pekar åt sydväst, så man tror att skeppet hade lämnat Stockholm och var på väg söderut, troligtvis till Tyskland. Men att det kort efter avfärd förliste bland ett gytter av farliga revskär. Skeppet var lastat med osmaner, små järnklumpar, och har därför fått namnet Osmundvraket.

Fynd. Jim Hansson, marinarkeolog, visar upp små järnklumpar, så kallade osmundar, som har hittats i lasten. Foto: Catrin Rising/Vrak

"En orörd tidskapsel"

Jim Hansson berättar att de gav sig ner på djupet framför stormasten och började gräva sig fram genom dyn. Där hittade de en komplett last och alla sjömännens tillhörigheter kvar ombord.

– Den helt världsunika masten står rakt upp, och vi stötte på tunnor på en gång. De var välbevarade och låg huller om buller. Där fanns också pottaska, köksredskap och koppargrytan stod kvar vid den murade spisen. Det var en bisarr känsla, som ett fruset ögonblick av hur det såg ut och hur de levde ombord. Det är en orörd tidskapsel från Gustav Vasas storhetstid, säger han.

Tack vare Osmundvraket går det nu att få reda på mer om hur Sveriges export tog fart och vilka skepp man seglade med. Skeppet är en del av svaret på frågan hur Sverige blev det land vi ser i dag, förklarar Jim Hansson.

– Man kommer att förstå handel och export från den här tiden. Det har varit knepigt att komma åt det tidigare för det finns få dokumenterade lämningar. Så här kan vi tillföra ny historia.

Osmundvraket

Ett tremastat klinkbyggt handelsfartyg, troligen en holk, en skeppstyp från tidigt 1500-tal.

Skeppet var 20 meter långt och 7,8 meter brett.

Det förliste utanför Dalarö någon gång i mitten av 1500-talet.

Vraket upptäcktes 2017, men det är först nu som museet Vrak och Jernkontoret forskar på vraket och har genomfört flera dykningar under hösten.

I vraket har man hittat stora mängder osmund, små järnklumpar, men också stångjärn.

Visa merVisa mindre

Speciella tunnor

Mängden osmundar i tunnorna var så stor att den inte liknar något tidigare fynd. För att undvika plundring bevakas det nu av kustbevakningen och sjöpolisen.

Men det är framför allt de specialkonstruerade tunnorna som Jim Hansson är entusiastisk över. De är byggda för att komma åt smugglingen, som man vet var ett stort problem vid tiden. Det har man hittat i brev från Gustav Vasa.

– De här tunnorna är ett unikt fynd. Jag har lyssnat runt bland kollegor, men ingen har sett detta. Det är extremt ovanligt att vi kan koppla en upptäckt som denna till en företeelse som i detta fall att man ville komma åt smugglingen. För 500 år sedan dessutom. Det är faktiskt bland de coolaste upptäckterna jag har gjort, säger han.

Dykpontonen utanför Dalarös kust. Foto: Catrin Rising/Vrak