Året är 1647 och en träbåt lägger till vid Ulvsundaviken. Ombord befinner sig 21-åriga drottning Kristina, ledare av landet. Hon är här för att besöka vännen och fältmarskalken Lennart Torstensson som bor på Ulfsunda slott.
Lennart Torstensson håller ett vakande öga över Ulfsunda slott i Bromma. Foto: Anna Z Ek
Anna Z Ek
Det är drottningen inte ensam om.
– Torstensson var sin tids superkändis och var kompis med de allra viktigaste i landet, säger Marie Bjursäter, som idag jobbar som mötesbokare för Stockholm meeting selection som driver slottet.
Eva Forsberg och Marie Bjursäter trivs på slottet. ”Vi har världens bästa arbetsmiljö” säger Eva, hotelldirektör. Foto: Anna Z Ek.
Anna Z Ek
Hon slår sig ner i en av sammetsfåtöljerna i ett av samlingsrummen. Hit kan man ta med sig finkaffet och surfa trådlöst innanför de halvmetertjocka stenväggarna som påminner om slottets historia.
Lennart Torstensson har 1647 lyckosamt utkämpat krig, fört Sverige in i stormaktstiden och som tack fått rikligt betalt i form av mark. Ulfsunda faller honom i smaken direkt och han låter bygga ett pampigt slott med tak i skinande koppar.
Takmålningarna från 1600-talet finns bevarade än idag. Foto: Anna Z Ek
Anna Z Ek
– Han led av gikt och förstoppning och hade så ont. Det var riktigt synd om honom, säger Marie Bjursäter.
Vårdhem för kringstrykande varelser
Drottning Kristina åker hem efter en natt och Torstensson dör bara några år efter att Ulfsunda står färdigt. Hans ätt dör ut.
In kommer istället adeln, en general som sålde takets koppar till högstbjudande, och statsminister Åkerhielm som dog 1900 och lämnade slottet åt sitt öde. Några år senare köps det av Stockholms läns landsting som inrättar ett vårdhem.
– Här vistades de sinnesslöa, alkoholskadade och andra kringstrykande varelser som man sa då. Vi hade en gäst som vuxit upp i närheten. Hans vänner hade tävlat om vem som vågade komma närmast slottet när det var vårdhem. Det var läskigt att vara här då, säger Marie Bjursäter.
Idag möter gammalt nytt på Ulfsunda. Foto: Anna Z Ek.
Anna Z Ek
Men slottet skulle komma att återfå sin forna glans. På 1990-talet köptes det av ett it-par som lät rusta det till dagens standard. Linoleumgolven rycktes bort och fram kom åter originalgolven och takmålningarna från Lennart Torstenssons tid.
– Sedan kom it-kraschen och de hade inte råd att behålla slottet. Som betalning till snickaren lät de honom få det, säger Eva Forsberg.
Vinkällaren från 1400-talet är en populär plats för gäster att äta middag på. Foto: Anna Z Ek.
Anna Z Ek
Allt under Lennart Torstenssons vakande öga. Men vad skulle han ha sagt om alla förändringar? Marie Bjursäter är säker.
– Han var nytänkande och modern och skulle ha velat att slottet levde vidare, säger hon.
Eva Forsberg fyller i.
– Jag tror att han hade gillat allt det här.