Tyresö

Kölden har bitit sig fast i Stockholm. Under måndagsmorgonen var det nedåt minus femton grader, men när Mitt i var på plats i Trollbäcken under lunchtid var vädret mildare. För många av de Tyresöbor som promenerar i förmiddagssolen känns det i plånboken den här vintern – elpriset har stigit kraftigt.

– Vi kollar hela tiden vad strömmen kostar, säger Jakob Looser i Trollbäcken.

Dyrare av kylan

Elpriserna i hela Norden har påverkats av att den ovanliga kylan har lett till högre elanvändning, enligt Energimyndigheten.

I januari steg elpriserna kraftigt i hela Sverige. Den 10 februari var dygnspriset i elområde 3, som Tyresö kommun tillhör, 2,05 kronor per kWh, på den nordiska elbörsen Nordpool. Det är det högsta dagspriset på över två månader, enligt nyhetsbyrån Newsworthy. Den senaste månaden har snittet legat på 1,20 kronor per kilowattimme, vilket är runt sex gånger så högt som 2020.

Jakob Looser i Trollbäcken planerar för att anpassa sig efter elpriset – men menar att skatter och avgifter på elen är de största problemen.

Nora Holand

Jakob Looser har anpassat sig för att försöka spara in på kostnaderna.

– När strömmen är som dyrast kör vi inte diskmaskinen och bakar inte, säger han.

Han och hans fru har även solcellsbatterier hemma, som brukar "ta de värsta topparna". Att paret är pensionärer gör det även enklare att planera, menar Jakob Looser.

– Vi är ju hemma hela dagen, så är det dyrt mitt på dagen blir det ingen tvätt och ingen bastu.

Är det dyrt mitt på dagen blir det ingen tvätt och ingen bastu.

Erisa Gul Khar, med tvillingarna Leila och Noor i vagnen, har just flyttat och känner av elpriserna.

Nora Holand

"Har betalat mer förut"

Erisa Gul Khar är ute med tvillingarna Leila och Noor vid Trollbäcken centrum. Hon och hennes man försöker förbereda sig inför de ökade elkostnaderna varje vinter. Familjen har nyligen flyttat, och valde att satsa pengar på vattenburen golvvärme.

– Det ska göra att elpriserna går ner, och vi märker faktiskt att det har hjälpt. Förra månaden betalade vi fem tusen kronor för elen, och vi har betalat mycket mer förut.

Utöver att göra medvetna val vid flytten har familjen gjort livsstilsförändringar som att släcka fler lampor och inte använda lika mycket vatten.

– Speciellt när man har barn och jag inte jobbar heltid så förändras ekonomin. Och med hus är det ju höga elavgifter som är olika varje månad, så man bara väntar på att få elräkningen och se vad det blir den månaden, säger Erisa Gul Khar.

Marie Andersson bor själv i radhus och märker de höga elpriserna tydligt.

Nora Holand

Marie Andersson är ute och promenerar med sin väninnas hund Tussen i Trollbäcken.

– Det är alla fasta avgifter som är så höga också, så det hjälper inte så mycket att släcka lampan. Och nu när det har blivit så här kallt måste man ju ha värmen på, även om jag har ganska låg temperatur på arton grader, säger hon.

Socialdemokraterna vill att elprisstödet – alltså ett högkostnadsskydd om elpriset överstiger 1,50 kronor i snitt under en månad – ska aktiveras den 1 mars, trots att den nivån ännu inte nåtts. Men Marie Andersson menar att elprisstödet inte alltid hjälper dem som behöver det mest.

– Det tillfaller dem som har råd att ha stora hus. Givetvis har de större förbrukning, men även om jag har ett litet hus så kostar det mycket för mig också, när man lever ensam. Kanske kan man göra det på ett annat sätt.