Stoppa tvångsblandningen!
Slagordet har upprepats det senast året av partierna till höger och syns nu på flera av valaffischerna.
SD, M och KD målar upp en hotfull bild av vad socialdemokratisk bostads- och integrationspolitik kommer att leda till.
Människor vill bo bland sina likar. Det är helt naturligt.
– Att mot invånarnas vilja bygga höga hyreshus i villaområden som i dag är trevliga och trygga och där barnen kan springa och leka på grönområden, det behöver vi sätta stopp för, sa bostadsministern Andreas Carlson (KD) vid en pressträff i förra veckan.
Förslag om att minska segregationen genom att skapa mer blandade bostadsområden väcker motstånd på flera håll. Här en valaffisch från MP i Gamla Enskede.
Petter Beckman
Villaägare måste få ökade möjligheter att säga nej till oönskade byggplaner var budskapet, som han levererade tillsammans med bland annat M-ministern Benjamin Dousa.
Konkreta exempel
Att socialdemokrater envist förnekar att de tänker tvinga in några höghus i villaområden, det tycker inte Tidöministrarna är trovärdigt.
– Det är tydligt att det här inte bara är ett reformförslag från S. Här i Stockholm så ser vi det på väldigt många platser, i Hässelby och Mälarhöjden för att nämna två konkreta exempel, sa Benjamin Dousa (M).
Mitt i har tidigare rapporterat om liknande byggstrider i Täby och Bromma.
Senare på kvällen utvecklade Andreas Carlson (KD) sitt resonemang vid ett möte med lokala villaägareföreningar i Enskede.
– Bygg fler stora villaområden så sjunker priserna och fler får råd att bo, tycker Ing-Marie Persson i Enskede Villaägareförening, som bjudit in bostadsministern Andreas Carlson (till vänster i bakgrunden).
Petter Beckman
– Det har talats om tvångsblandning, att man ska lösa integrationsproblemet genom att bygga höga hyreshus i trevliga villaområden. Men jag säger: lös problemen där de finns i stället, inte genom att göra det lika otryggt överallt.
Försvarar grönområden
För Ing-Marie Persson, vice ordförande i Enskede Villaägareförening, är det inte hotet om förändrad befolkningsmix som gör att hon motsätter sig flera av de byggplaner som finns i området.
Enskede Villaägareförening driver opinion mot flera av Stockhoms stads nybyggnadsprojekt i området.
Petter Beckman
– Nej den diskussionen har jag inte hört. Det handlar mer om att försvara grönområdena, att man inte vill ha ökad trafik, att VA-systemet inte räcker till och att man har köpt sitt hus för att det ser ut som det gör.
Hon önskar sig i stället en bostadspolitik som kraftigt ökar utbudet av villor och småhus, vilket också är vad partierna till höger vill.
– Om man byggde ett antal nya stora villamattor i Stockholmsområdet, som man gjorde tidigare, då skulle priserna sjunka och fler skulle få råd, säger Ing-Marie Persson.
"Även vänstern är kluven"
Mitt i går en sväng bland prunkande stockrosor i det idylliska 1920-talsområdet Gamla Enskede, som hyllas av bostadsministern Andreas Carlson (KD) som ett stadsbyggnadsideal.
En pappa, som inte vill ha sitt namn i tidningen, tycker att frågan är knepig. Att bygga områden med en större social blandning är visserligen en bra idé, tycker han.
– Men det får inte göras över huvudet på de som redan bor där. Man måste respektera om folk säger nej. Folk har lagt mycket pengar på sina hus och de flesta vill inte ha en förändring som kan påverka priset. Även folk till vänster är ganska kluvna till det här, säger han.
Per Wallin, som bott i Gamla Enskede sedan 47 år, konstaterar att alla nog vill att det ska byggas någon annanstans.
"Slitningar mellan grupper"
– Om man vill skapa en bättre social blandning borde man snarare bygga villor i hyreshusområdena. Och gärna fler trädgårdsstäder, som den här, där det finns både villor och lägenheter.
Målet måste vara en balans mellan boendeformerna, tycker han.
– Det får inte vara mer än 50 procent hyresrätter i ett område, för att det ska finnas tillräckligt många som äger och bryr sig, säger Per Wallin.
Hans fru, som inte vill ha sitt namn i tidningen, tillägger:
– Det är bara att konstatera att människor vill bo bland sina likar. Det är helt naturligt. Om man har väldigt skilda värderingar, till exempel i hur man ser på kvinnors rättigheter, då kan det bli slitningar mellan grupper. Och sånt kan ta flera generationer att förändra.
Vad föreslår Socialdemokraterna?
I Socialdemokraternas partiprogram står att segregation ska byggas bort genom fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer.
S vill också att nyanlända inte ska kunna välja var de ska bosätta sig utan i större utsträckning anvisas till socioekonomiskt starkare områden.
Hyresgästföreningen, med historiska band till S, har förra året föreslagit att man ska förtäta ett antal villaområden runtom i Stockholm för att skapa "hållbara trädgårdsstäder".
Det handlar enligt Hyresgästföreningen inte om att riva villor och bygga höghus utan om att komplettera med små flerbostadshus och radhus, utan att förstöra det som gör områdena attraktiva.
Källa: Socialdemokraterna och Hyresgästföreningen
Frågan: Ska man bygga hyreshus i villaområden för att få en större social blandning?
Denise Lyckeskog i Gamla Enskede, med hunden Holly, menar att områden med en stor andel eget ägande blir tryggare och att folk ofta vill bo tilsammans med likasinnade.
Petter Beckman
Denise Lyckeskog, bor i bostadsrätt i Gamla Enskede
– Det vore så klart fint med en större mix. Men folk har köpt sig en villa här av ett skäl, man vill ha sin egen plätt och ha likasinnade omkring sig.
– Det är också en annan känsla i ett område där alla äger sin bostad. Jag bodde tidigare i hyresrätt i Hagsätra och det var en enorm skillnad. Jag kände mig klart otryggare där. Om man inte äger känner man sig kanske inte lika delaktig i miljön.
Reda Ladraa, Dalen, tror det är svårt att få villaägarna att acceptera en störra social blandning.
Petter Beckman
Reda Ladraa, bor i hyresrätt i Enskededalen.
– Jag tror det är svårt att mixa folk. Bygger man lägenheter inne bland villorna, då kommer de att sälja sina hus. De vill ha lugn och ro – och vi vill ha lugn och ro. Och båda områdena är fina, fast på olika sätt. Jag trivs väldigt bra här i Dalen och är sällan över på den andra sidan.
Isabella Kowalski, Kärrtorp, tror att människor mår bra av av att "tvingas" omge sig med andra som har annorlunda åsikter och erfarenheter.
Petter Beckman
Isabella Kowalski, bor i hyresrätt i Kärrtorp
– Att mixa människor socialt tycker jag är väldigt viktigt, det bygger empati och integration. Om man inte tvingas omge sig med människor med andra bakgrunder och erfarenheter fastnar man lätt i sina egna perspektiv och missar chansen att få sina idéer utmanade.
– För mig som invandrare blir det också lättare att känna mig som en del av samhället om området är socialt blandat.
Moderaterna: S vill bygga miljonprogram i din trädgård
Socialdemokraterna tänker bygga nya miljonprogramsområden "i varje kommun, i ditt villaområde, i din trädgård". Det hävdar regionens M-topp Axel Conradi, men får mothugg från S.
Länet
Moderaternas nya gruppledare i Region Stockholm, Axel Conradi, gick ut hårt när den nya utvecklingsplanen för Stockholmsregionen skulle klubbas av regionpolitikerna i början av maj.
– I praktiken planerar socialdemokraterna för något som kan bli ett tjugotal nya miljonprogramsområden, över hela stockholmsregionen och i varje kommun, på ditt grönområde, i ditt villaområde, i din trädgård, sa Axel Conradi (M).
Axel Conradi (M).
Moderaterna
Den regionala utvecklingsplanen lyfter fram en väntad befolkningsökning i länet med runt 500 000 personer fram till 2060 och slår fast att bostadsplaneringen behöver utgå från demografiska prognoser.
"Motverka bostadssegregationen"
I planen framhålls också att bostadsplaneringen ska "sträva efter att motverka bostadssegregation". Moderaterna, som kopplar ihop detta med tidigare S-uttalanden nationellt och i Stockholms stad, tolkar det som en ambition att "tvångsblanda" befolkningen.
– Här realiseras och konkretiseras deras nationella bostadspolitik, att genom social ingenjörskonst styra befolkningssammansättningen, sa Axel Conradi och lovade att efter en valseger "riva upp Socialdemokraternas miljonprogramsplan med rötterna".
Centerpartiets regionråd Märta Martin Granlund, ansvarig för regionplaneringen, tyckte det var "olyckligt" att Axel Conradi påstod saker som inte står i utvecklingsplanen.
– Var någonstans läser du dig till att man ska bygga i betong i folks villaträdgårdar, undrade hon.
Storskaligt i betong
Conradi kontrade att det var "en enkel logisk följd av de volymer ni vill bygga" och att bostadsmålen inte går att nå om man inte bygger storskaligt och i betong.
Socialdemokraternas regionråd Jens Sjöström underströk att det är kommunerna – inte regionen – som avgör vad som ska byggas och att människor själva väljer var de vill bo. Men han medgav att S har en ambition att bygga blandat:
– Vi socialdemokrater vill bryta segregationen och att vi får en blandad befolkning runt om i hela länet med villor, hyreslägenheter och bostadsrätter, sa han.
Moderaterna anser i stället att det mesta som byggs ska vara villor, med argumentet att det är så en majoritet av befolkningen helst vill bo.
Vad säger den regionala utvecklingsplanen?
”Vid planering av nya bostäder är det viktigt att belysa, ta hänsyn till och sträva efter att motverka boendesegregation.”
”För att möta olika individers och hushålls behov och livssituation behöver regionen kunna erbjuda en blandning av bostäder – olika storlekar, upplåtelseformer och prisnivåer."
”En välfungerande bostadsförsörjning bidrar till ökad trygghet, bättre integration och är avgörande för att människor med olika förutsättningar ska kunna bo i goda bostäder.”
Inget sägs om att det ska byggas miljonprogramshus i villaträdgårdar, men i de områden som pekas ut som ”Strategiskt bebyggelseområde” ingår många villaområden.
Källa: Region Stockholm
Framtida byggplats? Villaområden över hela länet kommer att få bereda plats för nya flerbostadshus, varnar Moderaterna.
Mattias Kamgren
Moderaterna: S vill bygga miljonprogram i din villaträdgård
Forskaren: Hyreshus i villaområden minskar inte segregation
Att bygga hyresrätter i välbärgade villaområden som Smedslätten bryter inte segregationen. Politikerna bör i stället lägga krut på annat, anser forskaren Martin Gander.
– Segregation har huvudsakligen andra drivkrafter, säger han.
Smedslätten
Allmännyttiga bostadsbolaget Svenska bostäder har fått de rödgrönas uppdrag att bygga hyresbostäder i Smedslätten.
Från början var motivet att minska segregationen.
Senare har Socialdemokraterna i Stockholm backat från motiveringen. I stället handlar det om att bygga hyreslägenheter för dem i närområdet som inte längre orkar med att sköta villaträdgården.
Martin Grander, bostadsforskare, tycker att det är märkligt att bostadsbyggande och integration plötsligt seglat upp på den politiska dagordningen. Bostadsbyggande och integrationen har Sverige arbetat med under många decennier.
– Det har inte varit så mycket snack om detta, det har länge varit ett planeringsideal att vi ska ha blandad bebyggelse. Det här har blivit en het potatis väldigt snabbt av någon anledning, säger Martin Grander.
”Tvångsblandning” – ett nytt fenomen
Förklaringen tror han är att Sverigedemokraterna snappat upp fenomenet och kallat det ”tvångsblandning”.
– Det har plötsligt kommit att förknippas med blandad bebyggelse.
Planen: 50 hyreslägenheter
Exploateringsnämnden har beslutat att låta det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget Svenska bostäder bygga cirka 50 hyreslägenheter i Smedslätten.
Marken ligger bredvid Smedslättens tennishall och är ett obebyggt skogsområde som ligger utanför det nyligen beslutade naturreservatet Ålstensskogen-Storskogen.
I Smedslätten finns i dag 51 procent småhus/äganderätter, 29 procent bostadsrätter, 20 procent övriga hyresrätter. De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen har i dag inga hyreslägenheter i området.
Källa: Exploateringskontoret
Att låta allmännyttan bygga i ett välbärgat område som Smedslätten, har inte den effekt politikerna hoppas på, enligt Grander.
Segregation har andra drivkrafter.
Det är dyrt att bygga hyresbostäder vilket leder till höga hyror, vilket i sin tur leder till att det krävs en viss inkomst för att ha råd att bo där. Inte heller stoppar nya hyresbostäder segregation eller ökar integration, menar han.
Martin Grander är bostadsforskare vid Malmö universitet.
Nille Leander/Privat
– Segregation har huvudsakliga andra drivkrafter, som att inkomstskillnaderna ökar. Man lever ändå i sina egna bubblor och sin egen vardag, man möts inte särskilt mycket ändå. Det enda möjliga är att man ser andra människor som är en själv olik. Och det kan förstås vara positivt.
I det här skogspartiet, som gränsar mot Alviksvägen och ett villaområde på andra sidan, har staden beslutat att bygga 50 allmännyttiga hyresrätter.
Christian Lärk
Nyckeln: ”Naturlig utgångspunkt”
För att minska segregationen hävdar Grander att det krävs andra åtgärder. Som att politikerna bygger en social infrastruktur, som skolor, där barn möts.
– Det ser vi tydligt i forskningen, att barn har mycket lägre trösklar än vuxna för att umgås med andra människor med en annan social bakgrund, eller med en annan hudfärg. Därför är skolan en naturlig utgångspunkt.
Anders Österberg (S), säger att hyreslägenheterna som byggs i Smedslätten är Stockholmshus, hyreshus som är billigare att bygga än andra hyreslägenheter tack vare serieproduktion.
Kajsa Göransson
Anders Österberg (S), exploateringsnämndens ordförande, håller med forskaren om att nyproduktion ofta är dyrt – det är därför Socialdemokraterna aktivt arbetar för att bygga fler så kallade Stockholmshus, där hyrorna blir lägre jämfört med annan nyproduktion, tack vare serietillverkning, skriver Anders Österberg i ett mejl.
Han delar Martin Granders syn om skolans roll vid integration och skriver att de rödgröna under mandatperioden gett skolorna "stabila budgetförutsättningar" och att man ökat lärartätheten i stadens egna skolor.
– Tyvärr ser vi att skillnaderna mellan skolor är allt för stora och att friskolekoncerner prioriterar miljardvinster till sina ägare framför att stärka undervisningen och anställa fler lärare.
En politisk debatt har blossat upp om nyttan med att bygga allmännyttiga hyresrätter i välbärgade villaområden, som Smedslätten.
Christian Lärk
Forskaren: Hyreshus i villaområden minskar inte segregation
M vill ge villaägarna mer makt i byggfrågor
Regeringen vill stoppa ovarsam förtätning i villaområden, med en ny "stopplag". Förslaget, som lanseras i valspurten, får hård kritik av Socialdemokraterna.
Mälarhöjden
"Detta är allas vår vildmark" står det på banderollen. Mälarhöjdsbor som motsätter sig bygget av 65 bostadsrätter i grönområdet Branterna har satt upp den vid Slättgårdsvägen, synlig för alla som passerar.
Här träffar Mitt i ministern Benjamin Dousa (M). Han har fått uppdraget att lansera regeringens nya utredning om hur byggprojekt ska kunna stoppas i villaområden, om de bryter mot områdenas villakaraktär, inkräktar på grönområden och om invånarna motsätter sig dem. Antingen genom att ändra i plan- och bygglagen eller genom en ny "stopplag".
Banderollen som Mälarhöjdsbor satt upp i protest mot byggplanerna vid Branterna. Flerfamiljshus med 65 lägenheter planeras i det branta grönområdet längs Slättgårdsvägen.
Mikael Andersson
– Att köpa ett hus är människors största investering i livet. De har lagt många miljoner kronor på det. Då är det fel att ändra förutsättningarna för dem, säger Benjamin Dousa.
Han vill ge småhusägare större inflytande under samrådsprocesserna inför byggen som kräver ändringar av detaljplaner.
– Bygger man ska det vara i samma stil och med känsla och småskalighet. Man ska inte kunna göra det man planerar här, säger ministern med en nick mot den trädklädda branten.
Har fått ris och ros
Den nya utredningen presenterades drygt tre veckor före valet. Säkert hoppas Moderaterna vinna tillbaka "Magdamoderater" genom den – väljare i villaområdena som röstade på Socialdemokraterna 2022 eftersom många ogillade partiets samarbete med Sverigedemokraterna.
Utredningen har fått både ris och ros. Kritikerna, även borgerliga, menar att den riskerar att göra det dyrare och ännu mer segdraget att bygga nytt i Sverige. Många är ju emot byggen där de själva bor – och de får ökad makt om den nya lagstiftningen blir av. Som motvikt vill man därför förenkla byggprocesserna så att de blir snabbare, säger Benjamin Dousa.
Maria-Elsa Salvo Persson (S), ledamot i stadsbyggnadsnämnden.
pressbild
Men Maria-Elsa Salvo Persson (S), ledamot i stadsbyggnadsnämnden och kandiderande borgarråd, är kritisk.
– Det här riskerar att skapa längre och krångligare detaljplaneprocesser med dyrare bostäder som resultat. Det kommer att bli svårare för barnfamiljer som vill hitta något större, för unga som vill flytta hemifrån och för äldre som vill hitta en mindre bostad i sitt område, säger hon.
Benjamin Dousa (M) är bistånds- och utrikeshandelsminister men har uppdraget att presentera utredningen om ändrade byggprocesser.
Mikael Andersson
Privata byggherrar
Regeringen lanserar också utredningen som ett sätt att stoppa så kallad tvångsblandning – man hävdar att S vill tvinga fram en förändring av villaområdena, genom att spränga in flerfamiljshus i dem. I söderorts villaområden, som Älvsjö och Mälarhöjden, är det dock ofta privata byggherrar som köper villor för att riva dem och bygga flerfamiljsbostäder. Det kräver sällan ändring av detaljplaner.
– Den typen av spontanförtätning, som sker mitt i villaområdena, kommer att öka om det blir svårare att förverkliga de större byggprojekten, som sker genom ordnade detaljplaneprocesser, säger Maria-Elsa Salvo Persson, som menar att retoriken om tvångsblandning är en anpassning till SD.
Det här ska utredaren göra
Utreda hur villaområdens övergripande bebyggelsestruktur och typologi kan ges ett starkare skydd när nya detaljplaner upprättas eller befintliga ändras.
Överväga och vid behov föreslå åtgärder som stärker småhusägares inflytande i kommuners planeringsprocesser vad gäller ovarsamma förtätningar.
Föreslå andra konkreta åtgärder, såsom stöd och vägledning, som kan motverka ovarsam förtätning i villaområden.
Källa: Regeringen
Planerna för Branterna är ett exempel på ovarsam exploatering, menar Benjamin Dousa (M). I bakgrunden syns den protestbanderoll Mälarhöjdsbor satt upp.
Mikael Andersson