Smedslätten
Allmännyttiga bostadsbolaget Svenska bostäder har fått de rödgrönas uppdrag att bygga hyresbostäder i Smedslätten.
Från början var motivet att minska segregationen.
Senare har Socialdemokraterna i Stockholm backat från motiveringen. I stället handlar det om att bygga hyreslägenheter för dem i närområdet som inte längre orkar med att sköta villaträdgården.
Martin Grander, bostadsforskare, tycker att det är märkligt att bostadsbyggande och integration plötsligt seglat upp på den politiska dagordningen. Bostadsbyggande och integrationen har Sverige arbetat med under många decennier.
– Det har inte varit så mycket snack om detta, det har länge varit ett planeringsideal att vi ska ha blandad bebyggelse. Det här har blivit en het potatis väldigt snabbt av någon anledning, säger Martin Grander.
”Tvångsblandning” – ett nytt fenomen
Förklaringen tror han är att Sverigedemokraterna snappat upp fenomenet och kallat det ”tvångsblandning”.
– Det har plötsligt kommit att förknippas med blandad bebyggelse.
Planen: 50 hyreslägenheter
Exploateringsnämnden har beslutat att låta det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget Svenska bostäder bygga cirka 50 hyreslägenheter i Smedslätten.
Marken ligger bredvid Smedslättens tennishall och är ett obebyggt skogsområde som ligger utanför det nyligen beslutade naturreservatet Ålstensskogen-Storskogen.
I Smedslätten finns i dag 51 procent småhus/äganderätter, 29 procent bostadsrätter, 20 procent övriga hyresrätter. De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen har i dag inga hyreslägenheter i området.
Källa: Exploateringskontoret
Att låta allmännyttan bygga i ett välbärgat område som Smedslätten, har inte den effekt politikerna hoppas på, enligt Grander.
Segregation har andra drivkrafter.
Det är dyrt att bygga hyresbostäder vilket leder till höga hyror, vilket i sin tur leder till att det krävs en viss inkomst för att ha råd att bo där. Inte heller stoppar nya hyresbostäder segregation eller ökar integration, menar han.
Martin Grander är bostadsforskare vid Malmö universitet.
Nille Leander/Privat
– Segregation har huvudsakliga andra drivkrafter, som att inkomstskillnaderna ökar. Man lever ändå i sina egna bubblor och sin egen vardag, man möts inte särskilt mycket ändå. Det enda möjliga är att man ser andra människor som är en själv olik. Och det kan förstås vara positivt.
I det här skogspartiet, som gränsar mot Alviksvägen och ett villaområde på andra sidan, har staden beslutat att bygga 50 allmännyttiga hyresrätter.
Christian Lärk
Nyckeln: ”Naturlig utgångspunkt”
För att minska segregationen hävdar Grander att det krävs andra åtgärder. Som att politikerna bygger en social infrastruktur, som skolor, där barn möts.
– Det ser vi tydligt i forskningen, att barn har mycket lägre trösklar än vuxna för att umgås med andra människor med en annan social bakgrund, eller med en annan hudfärg. Därför är skolan en naturlig utgångspunkt.
Anders Österberg (S), säger att hyreslägenheterna som byggs i Smedslätten är Stockholmshus, hyreshus som är billigare att bygga än andra hyreslägenheter tack vare serieproduktion.
Kajsa Göransson
Anders Österberg (S), exploateringsnämndens ordförande, håller med forskaren om att nyproduktion ofta är dyrt – det är därför Socialdemokraterna aktivt arbetar för att bygga fler så kallade Stockholmshus, där hyrorna blir lägre jämfört med annan nyproduktion, tack vare serietillverkning, skriver Anders Österberg i ett mejl.
Han delar Martin Granders syn om skolans roll vid integration och skriver att de rödgröna under mandatperioden gett skolorna "stabila budgetförutsättningar" och att man ökat lärartätheten i stadens egna skolor.
– Tyvärr ser vi att skillnaderna mellan skolor är allt för stora och att friskolekoncerner prioriterar miljardvinster till sina ägare framför att stärka undervisningen och anställa fler lärare.