"Hon har gjort fysen till något roligt och fått killarna att växa samman. Lagets sammanhållning har aldrig varit bättre."
Den fina nomineringen kommer från en mamma med en son som har Åsa Hagman från Prästgårdsmarken i Upplands Väsby som tränare. Åsa håller i fysträningen för innebandykillarna i Väsby AIK:s P05 och P06.
– Det känns jätteroligt att få den här utmärkelsen, säger Åsa Hagman.
Superhjältar inom ideell idrott
Årets Sportförälder 2020 är ett pris som för fjärde året i rad delas ut av Scandic till "superhjältar" inom den ideella idrottsverksamheten.
Hela förra våren och en bit in på hösten ledde Åsa Hagman killarnas fysträning utomhus två gånger i veckan.
– Vi har kört kondition och styrka på många olika platser som Runbyskogen, multiplaner och Vilundavallen. De har uppskattat att kunna träna utomhus sedan restriktionerna kom.
Fysträning kan ju anses som lite tråkigt. Hur har du fångat killarnas intresse?
– Mycket variation är en av nycklarna och att lyssna in vad de själva tycker är roligt. Och så har jag förklarat nyttan med att träna vissa muskler för att bli bättre innebandyspelare. Någon är bra på att skjuta, men inte så stark. Någon annan är kanske är bra att springa men inte lika bra på koordination, säger Åsa, som har sonen Erik i P06.
I juni sprang laget upp för Väsjöbacken i Sollentuna.
– Det hade varit fint väder fler dagar, men timmarna innan vi skulle träna öppnade sig himlen och regnet vräkte ner. Men alla kom ändå! Och sprang så de blev dyblöta, säger Åsa och skrattar.
– Även om de är tonåringar kan man göra träningen lekfull.
Även Carina Beijar från Bollstanäs har utsetts till en av årets sportföräldrar. Hon har nominerats av sin dotter, som kunnat fortsätta rida och ha häst trots att hon drabbats av en allvarlig kronisk sjukdom tack vare att mamma Carina ställt upp och hjälpt till.
– Jag blev riktigt överraskad och hedrad över utmärkelsen. Det värmde hjärtat. Jag visste inte ens att min dotter nominerat mig, det här har hon gjort helt på eget bevåg, säger Carina Beijar.
Engagerad i Stensunda ridklubb
Carina har i många år varit engagerad i Stockholms voltigeförening och Stensunda ridklubb, bland annat med regionala voltigetävlingar, hopptävlingar, working equitation-tävlingar och familjedagar med uppvisningar. På Stensunda, som ligger på gränsen till Sollentuna, hade även dottern Linnéa sina hästar fram till hon blev sjuk i ME (tidigare kallad kroniskt trötthetssyndrom) för två år sedan.
– Farhågan var att vi skulle behöva sälja hästarna, det skulle bli hennes död. De är nämligen hela hennes liv. Vi trivdes jättebra på Stensunda, men det drivs som kollektiv och vi bytte stall för att vi behövde mer hjälp med hästarna.
Varför tror du att du blev årets sportförälder?
– Tror nog det är för lång och trogen tjänst inom ridsporten, säger hon och skrattar.
– Det viktigaste för min dotter har nog varit att jag kunnat bidra med engagemang och trygghet i det som hänt. Hon har alltid någon att bolla med och jag är ganska handlingskraftig.