Länet

Den skenande notan för Slussenterminalen, Roslagsbanan, tvärbanan, nya tunnelbanan och andra stora investeringar skapar ofta rubriker.

Totalt blir SL-projekten 34 miljarder dyrare än planerat, enligt P4 Stockholm – redan innan tunnelbanans fördyring med 23 miljarder blev känd.

God kostnadskontroll och förbättrade resultat.

Var ska pengarna tas ifrån? Regionens ekonomidirektör Katarina Holmgren ger ett lugnande besked.

– Sedan 2019 har självfinansieringsgraden för Region Stockholms investeringar varit 100 procent, tack vare ett kassaflödesöverskott. Ingen ny upplåning för de årens investeringar har behövts tas upp, säger hon.

Minskande låneskuld

Kreditvärderingsinstitutet S&P förnyade nyligen kreditbetyget AAA – det högsta möjliga – för Region Stockholm, bland annat med hänvisning till en minskande låneskuld.

– De förklarar det med en stark skatteintäktstillväxt, god kostnadskontroll och förbättrade resultat, säger Katarina Holmgren.

Hon berättar att upplåningen först ökade kraftigt med 8,4 miljarder mellan 2016 och 2019 – men att den därefter har fallit brant, med hela 15,1 miljarder sedan 2019.

I dag ligger bruttolåneskulden på 36,7 miljarder och bedöms fortsätta minska något de närmaste åren.

Finansieras gemensamt

Hur tunnelbanans kommande fördyring kan påverka detta vill Katarina Holmgren inte sia om.

Generellt har regionen "stark tillgång till kapitalmarknaden, hög kreditvärdighet och en lång etablerad finansieringsstrategi", framhåller hon.

Men hon understryker att kostnadsökningarna behöver finansieras gemensamt av parterna i Stockholms- och Sverigeförhandlingarna – och att de behöver hanteras "inom ramen för regionens hållbara investeringsutrymme och ekonomiska förutsättningar."

I en tidigare version av artikeln kunde det tolkas som det som att regionen var beredd att ta hela kostnadsökningen för nya tunnelbanan, vilket inte var korrekt.