Det var i april som flera socialsekreterare i Skärholmen dödshotades av en tonåring. Klienten hotade också att döda deras barn och att skicka bilderna på de döda kropparna till deras anhöriga. 

– Det är väldigt allvarligt, säger Carin Trygg Monvall, facklig representant för socialsekreterarna i Skärholmen på Akademikerförbundet SSR. 

Enligt Ida Halldén, chef för vuxen, individ och familj inom socialtjänsten i Skärholmen, skedde hoten i samband med att tonåringen fick ett beslut om tvångsvård på SIS. Efter hoten har handläggarna erbjudits stöd.

– När det händer såna här saker gör vi avstämningar med personerna och ser hur de mår och om de behöver prata med någon. Vi ser över säkerheten och om de behöver något personlarm, säger hon. 

Hur mår handläggarna?

– Ingen upplever sig påverkad på ett sätt som skapar oro eller rädsla och alla har erbjudits stöd.

Ida Halldén områdeschef för vuxna, individ och familj på socialtjänsten i Skärholmen.

Ida Halldén områdeschef för vuxna, individ och familj på socialtjänsten i Skärholmen.

Stockholms stad

Hot normaliseras enligt facket

2022 gjordes en undersökning där det framkom att var tredje socialsekreterare i Skärholmen hade utsatts för hot. Någon ny undersökning har inte gjorts sedan dess och varken facket eller arbetsgivaren vet hur förekommande det är med hot i dag, men enligt facket sker betydligt fler hot än de som anmäls.

– Det är svårt att säga hur många hoten är, men de har i alla fall inte blivit färre. Vi får in hot mot våra medlemmar väldigt ofta, men tyvärr finns ett mörkertal eftersom de inte anmäls i den utsträckning som skulle behövas, säger Carin Trygg Monvall. 

Varför anmäls de inte?

– Tyvärr så har det normaliserats i vårt yrke att man ska tåla att ta emot hot. Systemet för att anmäla är också krångligt, och man har inte tid att anmäla för att arbetsbelastningen är så hög. Medarbetare upplever också att de inte får någon återkoppling från sin chef när de anmäler. 

Förutom dödshot rör det sig om klienter som hotar att ta livet av sig om de inte får som de vill, vilket skapar psykisk press hos många handläggare. Det kan också röra sig om hot att begå kriminella handlingar. 

Hur påverkas er arbetsmiljö av hoten?

– Det ökar stresskänsligheten och man går med en oro inför att gå till arbetet. 

Facket tycker att cheferna har hanterat det aktuella hotet bra, men att exempelvis hot där klienter säger att de ska ta livet av sig borde tas på större allvar. För att underlätta tycker de att det ska bli lättare att anmäla och att chefer ska ha ett närmare ledarskap med upprepad återkoppling så att alla hot tas på allvar och inte normaliseras. 

– Jag ska ha en dialog med facket för deras synpunkter är såklart jätteviktiga. Vår intention är att följa upp varje enskilt ärende så att ingen ska sitta hemma på kvällen och oroa sig, för det finns hjälp att få. Ett nytt anmälningssystem är på väg, säger Ida Halldén.

För att förebygga hot går de igenom högrisksituationer och hur de ska agera, socialsekreterarna får också arbetsledning inför och efter möten och kan även få extern handledning. Ärenden kan också omfördelas om någon blir utsatt och inte kan jobba med det längre.