När det klubbades att pengarna från trängselskatten skulle finansiera byggandet av E4 Förbifart Stockholm så kunde Ekerövägen ta rygg på det beslutet.
Trots att det bara var på sträckan mellan Tillflykten och Edeby vägplanerna överlappade varandra blev hela vägen från Tappström till Nockeby finansierad av statliga pengar.
Halv miljard extra
Nu står det klart att vägen blir nästan en halv miljard kronor dyrare. Ekerövägens budget har nu klättrat till 1,9 miljarder kronor och budgeten för de två broarna har räknats upp med cirka 350 miljoner kronor för Drottningholmsbron och cirka 150 miljoner för Tappströmsbron.
Så vem betalar nu?
"Projekt Ekerövägen finansieras till största delen av trängselskatt, vilket även gäller den här kostnadsökningen. Men vi kommer att ha dialog med berörda parter om de här nya förutsättningarna för att säkerställa projektets fortsatta finansiering", skriver Daniel Cannervik, kommunikatör på Trafikverket, i ett mejl till Mitt i Mälarö.
Daniel Cannervik, presskommunikatör Trafikverket
Trafikverket
Förhandlingar alltså. För när det gäller Tappströmsbron så beror de ökade kostnaderna på att testerna av nya bron inte fungerar enligt Trafikverkets beställda krav. Och har entreprenören inte levererat vad de åtagit sig så kan de extrakostnaderna falla på dem.
"Entreprenören får stå för de merkostnader som direkt beror på fel i entreprenaden. Övriga merkostnader står Trafikverket för", skriver Daniel Cannervik i sitt mejl.
"Förhandlingar pågår"
Men exakt vad det innebär i kronor och ören kan han inte säga.
"Det pågår förhandlingar om det och vi kan i dag inte ange några belopp av förhandlingstekniska skäl", skriver han.
Tappströmsbron, och den nya rondellen som ska ansluta till den, ingår i sträckan som går strax söder om Lindö tunnel med en kontraktsumma på 342 miljoner kronor, innan budgetuppräkningen. Det finns ingen enskild budget för enbart bron.
Mikael Andersson
Ekerövägen kostar i tid också. Från att från början ha beräknats att vara helt klar under 2023 så är målet nu framflyttat. Sträckan från Tappström fram till Nockebybrons västra fäste är försenat totalt tre år – Tappströmsbron beräknas vara klar hösten 2024 och Drottningholmsbron först hösten 2026.
Bygget på Nockebybron kommer inte börja förrän Förbifartens tunnlar är öppna 2030.
Den framflyttande milstolpen kostar inte bara företagen och Trafikverket, utan betalas också i termer av minskade samhällsekonomiska vinster.
När dessa vinster ska ställas mot kostnader finns det en välutvecklad vetenskaplig metodik, berättar Anders Ljungberg, utredare på Trafikanalys, en myndighet som ger kunskapsanalys till beslutsfattare inom transportpolitiken.
– Trafikverket är duktiga på detta och fångar väldigt mycket. Men det är svårt att göra kalkyler när man inte har all kunskap. Och det tas inte alltid höjd för. Det är mänskligt, men det behöver hanteras, säger han.
Optimism får konsekvenser
När Trafikverket inte tar höjd för den kostnadsökning som kan ske under tiden projektet pågår, då är det en optimism som får konsekvenser, menar Anders Ljungberg.
– Om kostnaderna sticker iväg så spelar det ingen roll vilken samhällsekonomisk analys som gjorts innan projektet startade för den stämmer ändå inte.
Drottningholmsbron ingår i sträckan från Edeby fram till Nockeby, med en kontraktsumma på 341 miljoner kronor, innan budgetuppräkningen. Det finns ingen enskild budget för enbart bron.
Mikael Andersson
Ett försenat arbete innebär också en längre tid med trafikstörningar.
– Att trafiken påverkas, det blir en kostnad på bygget, säger Anders Ljungberg.
Prislapp på köer
En exakt samhällsekonomisk prislapp på Ekeröbornas tid i köer skulle gå att räkna ut, men det är många variabler som måste vägas in.
– Vi behöver till exempel veta hur många som köar och vad de hade gjort om de inte satt i köer. Och sen behöver vi veta vilka alternativ som finns. Skulle de kunna åka vid en annan tidpunkt? Och kan de samåka eller måste de sitta en och en i bilarna?
Men, menar Anders Ljungberg, även när alla faktorer kring kostnaderna i pengar och tid vägts in, kan vi ändå inte avgöra om breddningen av Ekerövägen är den mest samhällsekonomiskt lönsamma investeringen.
När vinster vägs mot kostnader behöver nämligen också det som inte görs läggas i vågskålen, menar han.
– Vi har begränsade resurser, så om vi bygger det här, vad är det då vi inte kommer kunna göra? Den frågan vill ingen ställa. Vi måste synligöra vad vi inte får, när vi får en ny väg, i stället för att formulera det som att vi blir bjudna på vägen.