Det blir både komedi och drama när Ormteatern tar med sig publiken till 1700-talets Venedig. Det lilla torget kretsar kring arbetande människor som bor runt torget och i fokus är tre kvinnor, två änkor och en som är övergiven av sin man, vars döttrar nu vill gifta sig.
– På den tiden var det hårda sociala regler. Flickorna fick inte vara ute och springa hur som helst och det var noga med etikett, säger regissören Lennart R Svensson.
På torget gnabbas, sjunger och dansar de och försöker har roligt i vardagen trots hårt arbete. En dag kommer en greve till torget, vilket leder till konflikter.
– Den skildrar det vardagliga livet runt ett torg helt enkelt, säger Lennart R Svensson.
Det lilla torget spelar fram till 28 juni på Ormteatern
Christer Blum
Det är tredje gången regissören återvänder till Ormteatern, där han senast satte upp Momo eller kampen om tiden. Han har själv sett Det lilla torget i London på 1970-talet och efter det gjort en svensk översättning.
– Det kändes som att det var dags för Ormteatern att göra en komedi med kostym med mycket skratt, dans och musik. Det är en väldigt underhållande pjäs.
Karnevalorkester spelar
Lennart R Svensson har själv lagt till musiken och koreografin. Han har även låtit fantasin flöda när det gäller vad de tre kvinnorna gör i scenerna på torget, då det i orginalpjäsen inte ges mycket detaljer om just det. Själv tycker han att pjäsen är ständigt aktuell.
– Carlo Goldoni blev känd för att han skildrar människor som de är, med alla tillkortakommanden och fördelar. Från svartsjuka och avundsjuka till snikenhet, våldsamhethet och lögner. Alla de här människorna har de här tillkortakommandena, det var därför han blev så stor – han beskrev livet som det är.
Till rollerna är ett "dream team" handplockat. Pjäsen spelas flera datum under juni och riktar sig till alla över 10 år.
– Den yngsta rollen är 16 år och den äldsta mellan 65 och 70 år. Alla kan känna igen sig, säger Lennart R Svensson.
Regissören Lennart R Svensson kommer tillbaka till Ormteatern. Han regisserade även Momo eller Kampen om tiden i fjol. Arkivbild.
Angie Gray