Vallentuna har god ekonomi. Om det var alla eniga när de politiker som valdes i september samlades till sitt första kommunfullmäktige i måndags kväll.
I flera år har överskotten varit stora, inte minst på grund av stora statliga pandemibidrag. 2021 blev resultatet hela 210 miljoner och i år räknar kommunekonomerna med ett plus på 156 miljoner.
Men nu väntar bistrare tider.
– Kommunsverige går en ganska mörk tid till mötes. Det är skenande inflation, bränslepriser som sticker iväg och vi har några tuffa år framför oss, sa Johan Skog, M, som strax innan valts till Vallentunas nye kommunstyrelseordförande.
Sveriges kommuner och landsting, SKR, tror att kommunernas kostnader för välfärden kommer att stiga med mellan 20 och 30 miljarder om året och vill därför ha motsvarande höjningar av de statliga bidragen till kommunerna.
Men i regeringens budget blev höjningen bara sex miljarder för nästa år.
– Det kommer således bli en del att jobba med för kommunen för att få debet och kredit att gå ihop, konstaterade kommunrevisorn Ulf Nordlinder.
Minskade statsbidrag är inte det enda mörka molnet på Vallentunas himmel.
Det största är inflationen, som driver upp priser och löner så att kommunens pengar inte räcker till lika mycket.
Den äter också upp kommunens inkomster, som till största delen består av skatter.
Även om de ökar nominellt krymper de i praktiken med 1,9 procent. Kommunen har som mål att göra överskott på mellan 2 och 5 procent av skatteintäkterna. De senaste åren har överskotten varit stora. Så blir det inte 2023.
Nästa år sänker kommunen överskottskravet till bara en procent, vilket ger ett plus på mer blygsamma 35 miljoner.
Som många andra kommuner har Vallentuna en budgetmodell som utgår från att kommunala verksamheter som skolor, förskolor och äldreboenden alltid måste spara, så kallade generella effektiviseringskrav.
De kompenseras bara med 60 procent för att löner och priser stiger. Resten måste de spara ihop för att budgeten ska gå ihop.
Modellen är ett sätt att få råd med satsningar på enskilda områden och samtidigt hålla skatten låg trots att kostnader alltid stiger.
När nu inflationen är högre än på många år stiger utgifterna fortare. Pengarna som nämnderna fått i anslag räcker till mindre och de måste spara ännu mer.
I budgeten sägs skolan vara högt prioriterad och att kommunen på senare år gjort ”omfattande satsningar på höjningar av skolpengen”. Det är en beskrivning som Vallentunas rektorer kanske inte skulle hålla med om.
När Mitt i Vallentuna granskade skolpengen visade den sig i stället höra till de lägre i regionen.
– Man talar om de här uppräkningarna med ett par procent och samtidigt har vi en inflation på nästan tio procent. Det blir lite lattjo i matematiken, sa S-gruppledaren Jerri Bergström under budgetdebatten.
Han talade om ett dubbelt svek mot välfärden.
– Det är inte bara den högerkonservativa regeringen som sviker utan även det lokala styret. Något särskilt gott nytt år tror jag inte det blir, dundrade han från talarstolen.
Johan Skog sa under debatten att kärnverksamheterna ska prioriteras. Barn- och ungdomsförvaltningen får nominellt mer pengar men ökningen blir mindre än inflationen.
Så hur ska ni kunna hålla en god kvalitet i Vallentunas skolor?
– Vår budget balanserar behovet att möta kostnadsökningarna genom att höja ramarna för kommunens nämnder med ett ekonomiskt överskott och ta ansvar för kommunens långsiktiga ekonomi, svarar Johan Skog. Vallentuna kommun har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar som finns kvar inför 2023. Skolpengen har höjts inom både förskola och grundskola. Nu tillkommer en höjning med två procent.
Jerri Bergström uttryckte tvivel på att kommunen ska klara ens ett nollresultat nästa år. Vad säger du om det?
– Jag delar bilden att det kommer att bli en tuff utmaning för Vallentuna kommun såväl som övriga kommuner i Sverige. Vi står inför tuffa ekonomiska tider men tack vare att Alliansen aktivt arbetat med att ha ordning och reda i ekonomin har kommunen goda förutsättningar att ta sig igenom detta.