Systrarna kommer ursprungligen från Bangladesh men har bott hela uppväxten i Sverige. Nu hotas de av utvisning till ett land och till släktingar de inte känner. Foto: Pekka Pääkkö

Systrarna ska utvisas efter nästan hela uppväxten i Sverige

Systrarna Rudmila, 15, och Montaha, 12, har bott i Sverige större delen av sina liv. Nu riskerar de att utvisas till Bangladesh, ett land de knappt minns. – Jag kan bara svenska, och känner bara till den svenska kulturen, säger Rudmila.

  • Publicerad 11:30, 15 nov 2020

Jag kommer att bli analfabet om jag åker tillbaka.

I Stockholm närmar sig vintern med stormsteg. Höstlovet har nyss gett stadens barn och unga lite andrum i terminen.

Men systrarna Rudmila, 15, och Montaha, 12, är mitt uppe i den värsta perioden i sina liv.

De har nyss fått besked att Migrationsverket beslutat att de ska utvisas till Bangladesh, ett land de lämnade för nio år sedan. Då var Rudmila sju år, och Montaha var tre.

Rudmila har bara vaga minnen från sitt hemland. Montaha har inga alls.

Placerades på familjehem

Systrarna kom till Sverige med sina föräldrar för nio år sedan. Modern skulle studera, men det blev inte som tänkt.

Systrarna har de senaste fyra åren bott på jour- och familjehem eftersom modern lider av psykisk ohälsa. Mammans tillstånd kan bland annat berott på stress över att flickorna och mamman inte haft uppehållstillstånd, menar socialtjänsten.

Pappan flyttade tillbaka till Bangladesh efter bara några månader.

Byggt upp ett liv

I Sverige har Rudmila och Montaha ändå byggt upp ett liv. Så när utvisningsbeskedet kom i september var det som en blixt från klar himmel.

– Jag minns att jag stod i köket när jag fick reda på det. Jag kunde inte tro att det var sant, jag var som i chock. Allt blev bara svart. Alla mina drömmar, att jag inte har en framtid i Sverige, säger Rudmila.

– Jag började gråta när jag hörde det, och blev rädd för vad som ska hända. Det är lika jobbigt idag, säger Montaha.

De kommer att utvisas tillsammans med sin mor. Pappan har de inte ingen kontakt med, och Migrationsverket har inte kunnat fastställa att han är deras far.

– Jag känner inte honom, han är en främling för mig, säger Rudmila.

Inga band till Bangladesh

Rudmila och Montaha kan inte prata bengali, eller läsa eller skriva på språket.

– Jag kommer bli analfabet om jag åker tillbaka. Och jag kan inte kulturen. Jag kan bara svenska, och känner bara till den svenska kulturen, säger Rudmila.

Kämpar för flickorna. "De påstår att ett nätverk finns, men flickorna känner inte de här människorna. De har ingen kontakt", säger Annakarin Jannisa, flickornas juridiska ombud. Foto: Pekka Pääkkö

Hoppas på ändrat beslut

Nu pågår en process för att ändra Migrationsverkets beslut. Advokaten Annakarin Jannisa har nyligen tagit över som företrädare för systrarna.

– Migrationsverket anser att flickorna ska utvisas med mamman, en person som svenska myndigheter bedömt vara olämplig att ta hand om dem i Sverige. Varför de tror att hon kan göra det i hemlandet, vet jag inte, säger hon.

Eftersom modern inte motsatt sig socialtjänstens beslut om familjehemsplacering är hon fortfarande vårdnadshavare.

Migrationsverket menar att det gör placeringen tillfällig, och gör antagandet "att socialtjänstens plan varit att flickorna så småningom ska kunna fortsätta bo tillsammans med sin mor."

Den slutsatsen är felaktig, menar Annakarin Jannisa, och säger att Migrationsverket här inte verkar ha koll på lagstiftningen rörande familjehemsplaceringar.

– Familjehemsplacering görs när en vårdnadshavare inte anses kunna ta hand om sina barn. Enda anledningen till att det här inte finns beslut om tvångsvård är att modern inte motsatt sig omhändertagandet. Som det ser ut nu finns inte förutsättningar för att de ska bo tillsammans, säger hon.

Redan efter tre år i familjehem är också normen att socialtjänsten ser över möjligheten att överföra vårdnaden av barn till den person de bor hos.

Fler saker att utreda

I Bangladesh ska det finnas släktingar som kan ta hand om systrarna ifall mamman inte kan göra det, menar Migrationsverket.

– De påstår att ett nätverk finns, men flickorna känner inte de här människorna. De har ingen kontakt, säger Annakarin Jannisa.

En annan sak Annakarin Jannisa vänder sig mot är att frågan om religion inte är ordentligt utredd.

– Vill de inte leva efter de traditioner och seder som finns där finns en risk att de tvingas till det. Den biten har inte utretts över huvud taget.

Men att behöva anpassa sig till lokala seder, och att kanske behöva bära slöja, är inte skäl nog för uppehållstillstånd, slår Migrationsverket fast.

Slutsatsen

I Migrationsverkets beslut jämförs också systrarnas situation med andra, liknande fall. För att utvisa någon som lagligen uppehållit sig i ett land krävs starka skäl. Vid vistelse utan uppehållstillstånd är tröskeln lägre.

Att Rudmila och Montaha gör bra från sig i skolan, har vänner och ett tryggt familjehem är ömmande omständigheter, skriver Migrationsverket. Men faktumet att de befunnit sig här utan uppehållstillstånd större delen av tiden väger tungt mot dem.

Utifrån det är den sammantagna bedömningen att "statens intressen av att upprätthålla en reglerad invandring väger tyngre än Rudmila och Montahas rätt till privatliv".

Överklagas

Nu pågår arbetet med att komplettera den överklagan som lämnats in till Migrationsdomstolen.

– Sedan är det bara att vänta på domstolens beslut. Om de också tycker flickorna ska skickas tillbaka, då är det bara Migrationsöverdomstolen kvar. Där är det svårt att få prövningstillstånd, säger Annakarin Jannisa.

Tar en dag i taget

Samtidigt försöker systrarna fortsätta leva sina liv som vanligt. Rudmila går i nionde klass på en skola i Hammarby sjöstad, och Montaha i sjuan i en skola på Söder.

– Jag försöker inte låta beslutet påverka mig, men det är jättejobbigt. Men jag ger skolan allt jag har, säger Rudmila.

Skolan är en av de platser där Rudmila trivs bäst. I framtiden hoppas hon bli läkare.

– Det har jag drömt om sedan jag var liten. Jag vill hjälpa folk, rädda liv.