Det pågår en rad avhopparprogram runt om i landet. Privata, ideella, kommunala och statliga. Det är en spretig skara verksamheter som med olika metoder arbetar för att hjälpa tungt kriminella människor tillbaka till ett annat sorts liv. Fritt från kriminalitet, våld och hot.

Nu satsar Sveriges tre största städer på ett ettårigt pilotprojekt där man ska se hur det skulle kunna fungera att samarbeta i frågan. De med hög hotbild skulle alltså kunna få flytta och skrivas in i ett avhopparprogram i en annan stad. Allt för att göra det svårare för det gamla livet att komma ifatt.

Nytt liv på ny plats

På riksplanet har det länge varit tal om ett nationellt avhopparsystem, och flera utredningar har gjorts. Moderaterna ville innan valet till och med lyfta kostnaderna från kommunerna och lägga dem centralt. Något sådant beslut har dock inte tagits och det är fortsatt upp till varje kommun att ta fram sitt avhopparprogram.

Det krävs mycket motivation och vilja från den som bestämmer sig för att lämna en kriminell livsstil. Genrebild.

lev dolgachov/Mostphotos

Alexander Ojanne (S) är trygghetsborgarråd i Stockholm och säger att man med pilotprojektet hoppas få ytterligare en möjlighet att hjälpa.

–  Vår förhoppning är att man ska få en rimlig möjlighet att starta om och få ett nytt liv på en ny plats.

Under projekttiden ska städerna som högst ta emot och lämna ifrån sig en person. Skulle det falla väl ut finns det enligt Ojanne ingen numerär gräns för hur många personer som skulle kunna få hjälp via samarbetet.

Det är kostsamt och inte självklart att det fungerar. Är det värt det?

– Det är alltid värt det. En aktiv gängkriminell kostar samhället ungefär 23 miljoner kronor under en femtonårsperiod. Det handlar dessutom om att rädda människoliv. Varje person som hoppar av är värt det.