Med få fartyg i Stockholms hamnar och en i stort sett öde Bromma flygplats är det kanske inte överraskande att utsläppen av växthusgaser minskade i Stockholms stad under coronaåret 2020.
Enligt stadens beräkning sjönk utsläppen från 1,9 ton till 1,7 ton växthusgaser per stockholmare ifjol.
Minskat bilresande till jobbet
Utsläppen från biltrafiken minskade också när vanor las om under året. Enligt klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP) handlar det både om en jobba-hemma-effekt och en omställning till fler elbilar och mer bränslesnåla fordon.
Hon hoppas att en del av pandeminedgången i transportsektorn, där utsläppen minskade med sju procent, kan bestå även när vardagen återgått mer till det normala.
– Man kanske kan uppmuntra till att inte åka på långa flygresor utan semestra i Sverige och att fortsätta att jobba hemma en eller två dagar i veckan. Det skulle kunna leda till att vi får en fortsatt minskad trafik. Den här sektorn är en jätteutmaning och det är smart att hålla i en del av de här effekterna, säger Katarina Luhr.
https://www.mitti.se/nyheter/sa-overlever-du-klimatkrisen/lmtbu!7847921/
Slog av sista kolpannan
Även om man bortser från pandemins effekter på resandet så fortsatte stadens utsläpp att minska, både från uppvärmningen och elanvändningen. Till stor del beror det på att den sista kolpannan i Värtaverket stängdes förra våren.
– Det var som att vrida om en kran. Det har haft reell effekt. Vi fortsätter nu att minska det fossila i alla system. Vi fasar ut olja, kol och naturgas och får renare värme, renare el och renare bilar, säger Katarina Luhr.
Om utsläppen fortsätter att gå ner i den här takten kommer staden att nå sitt delmål, att ha som mest 1,5 ton utsläppta växthusgaser per invånare år 2023. Men slutmålet, att staden ska vara helt fossilbränslefri och klimatpositiv år 2040, är fortfarande långt bort.
Mäter inte hela klimatpåverkan
Och i stadens beräkningar ingår bara utsläpp som sker i Stockholm. Stockholmarnas mer långväga resor och konsumtion av varor som producerats utanför staden ingår inte i siffrorna.
Lägger man på till de utsläppen handlar det snarare om en 8–10 ton per stockholmare, enligt Katarina Luhr, som tillägger att det är utsläpp som är svårare att beräkna och för staden att påverka.
– Vår konsumtion är stor och de siffrorna syns inte alls här utan det är bara utsläppen från själva staden, men de måste också ner mer. Här behövs det mycket politisk styrning från vår sida, säger Katarina Luhr.