Oense. Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm, vill att skyddsfonden finns kvar i fyra år till, medan Alexandra Mattsson (V) anser att pengarna bör fördelas jämnare över staden. Foto: Liberalerna/Stockholms stad och Björn Dalin

Stockholm satsar 25 miljoner på tvångsplacering av unga

Det politiska styret i Stockholms stad fördelar nu 25 nya miljoner kronor för att hjälpa socialtjänsterna i utsatta områden att tvångsomhänderta tungt kriminella unga och försöka minska gängrekryteringen.

  • Publicerad 13:40, 30 nov 2021

Det är till sex stadsdelar i västerort och söderort som miljonerna från stadens så kallade skyddsfond fördelas. Syftet är att stärka möjligheterna till omhändertagningar av grovt kriminella ungdomar och tvångsplacera dem i familjehem, jourhem eller på låsta institutioner.

Ska minska gängrekrytering

Tvångsomhändertaganden är något socialtjänster är restriktiva med och något som måste fastställas i domstol. Men socialborgarråd Jan Jönsson (L) anser att skyddsfonden på sikt kommer kunna minska gängrekryteringen i Stockholm.

– Vi kan se att det ibland tagit för lång tid innan ett ingripande sker eftersom man då saknat resurser. Skyddsfonden gör att ingripandena kan ske tidigare.

Inrättades i fjol

Skyddsfonden inrättades av Liberalerna i budgeten för 2020 för att stötta i de mest utsatta områdena. I dessa områden tvingas stadsdelarna lägga betydligt högre kostnader på placeringar än andra stadsdelar.

– Flyttar man bort de väldigt våldsamma ungdomarna, med stort våldskapital och driv i sin kriminalitet, så tar man även bort hoten som de utgjort mot andra ungdomar runt om.

Vill ha statlig hjälp

Tvångsomhändertagningar kostar pengar och det tar även emot att behöva göra satsningen, berättar Jan Jönsson. Han vill se statlig hjälp.

– Det är orimligt att hela kostnaden för den extremt grova ungdomsbrottsligheten ska ligga på socialtjänsterna och kommunerna. Ytterst handlar det om att upprätthålla säkerheten i Stockholms stad och säkerheten har alltid varit ett statligt ansvar. Många kommuner med svagare ekonomi har svårt att klara av dessa omhändertaganden, säger han.

Men får du bestämma finns skyddsfonden kvar på sikt i staden?

– Jag vill ha kvar den på lång sikt för de stadsdelar som har utsatta områden. I minst fyra år till, om jag får som jag vill.


 

Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm, vill att skyddsfonden finns kvar i fyra år till. Foto: Liberalerna/Stockholms stad

Kritisk. Alexandra Mattsson (V) i socialnämnden anser att pengarna bör fördelas jämnare över staden och låta socialtjänsten besluta om var pengarna ska användas. Foto: Björn Dalin

V ifrågasätter

Vänsterpartiet ifrågasätter de riktade pengarna och vill ha en jämnare fördelning över staden.

– Det blir svårt för stadsdelsnämnderna att veta om de får pengar och de ska inte behöva tveka utan alltid ha barnens bästa i fokus oavsett kostnad. Vi är inte emot att pengar satsas, men ställer oss väldigt frågande till varför det sker på detta sätt. Det är stadsdelarna som bäst vet var pengarna behövs, inte politikerna, säger Alexandra Mattsson (V).

Nya pengar nästa år

Under 2022 kommer medlen i fonden öka till totalt 35 miljoner kronor, betonar Jan Jönsson (L).

En ny fördelning görs efter sommaren.

– I de utsatta områdena kan det plötsligt bli väldigt stora placeringskostnader och dessa stadsdelar har tidigare behövt ställa verksamhet mot verksamhet. Stadsdelarna ska inte hamna i situationer där man tvingas dra ner på sitt förebyggande arbete för att klara av det som är socialtjänstens viktigaste kärnuppgift, ge skydd till de barn som behöver det, säger han.

Så fördelas pengarna

Pengarna fördelas till de sex aktuella stadsdelsnämnderna på följande sätt (mnkr):

Rinkeby-Kista: 5,5

Spånga-Tensta: 3,4

Hässelby-Vällingby: 3,5

Enskede-Årsta-Vantör: 5,4

Hägersten-Älvsjö: 4,2

Skärholmen: 3

Tillskotten har tagits från kommunstyrelsens centralmedelsreserv och ligger alltså utöver socialtjänsternas ordinarie budgetar. Pengarna fördelas utifrån stadsdelarnas reella placeringskostnader, medan ordinarie budgetmedel fördelas utifrån nyckeltal baserade på befolkningsstatistik.

Enligt socialförvaltningen och Sis varierar dygnspriserna för tvångsplaceringar av barn och unga i Stockholms stad mellan 4000 och 8 500 kronor.

Källa: Stockholms stad

Visa merVisa mindre

Drygt 1 000 barn och ungdomar tvångsplaceras

Varje år får cirka 30 000 barn och ungdomar i Sverige vård utanför hemmet, i till exempel familjehem eller HVB-hem. Drygt 1 000 av dem placeras på Statens institutions styrelses, Sis, särskilda ungdomshem. Förra året var medelåldern för dessa ungdomar cirka 16 år.

Majoriteten av ungdomarna som placeras på dessa ungdomshem är omhändertagna enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Antalet placerade ungdomar från Stockholms län har ökat sedan 2018, se siffror nedan.

Antal beslut om placering vid Sis ungdomshem med stöd av LVU, av ungdomar från Stockholms län, åren 2017-2020:

2020: 243

2019: 230

2018: 228

2017: 157

2016: 191

Dygnspriserna för tvångsplaceringar av barn och unga i Stockholms stad varierar mellan 4 000 och 8 500 kronor.

Källa: Statens institutions styrelse (Sis) och Stockholms stad




Källa: Statens
institutions styrelse (Sis)

Visa merVisa mindre