Det är till sex stadsdelar i västerort och söderort som miljonerna från stadens så kallade skyddsfond fördelas. Syftet är att stärka möjligheterna till omhändertagningar av grovt kriminella ungdomar och tvångsplacera dem i familjehem, jourhem eller på låsta institutioner.
Ska minska gängrekrytering
Tvångsomhändertaganden är något socialtjänster är restriktiva med och något som måste fastställas i domstol. Men socialborgarråd Jan Jönsson (L) anser att skyddsfonden på sikt kommer kunna minska gängrekryteringen i Stockholm.
– Vi kan se att det ibland tagit för lång tid innan ett ingripande sker eftersom man då saknat resurser. Skyddsfonden gör att ingripandena kan ske tidigare.
Inrättades i fjol
Skyddsfonden inrättades av Liberalerna i budgeten för 2020 för att stötta i de mest utsatta områdena. I dessa områden tvingas stadsdelarna lägga betydligt högre kostnader på placeringar än andra stadsdelar.
– Flyttar man bort de väldigt våldsamma ungdomarna, med stort våldskapital och driv i sin kriminalitet, så tar man även bort hoten som de utgjort mot andra ungdomar runt om.
Vill ha statlig hjälp
Tvångsomhändertagningar kostar pengar och det tar även emot att behöva göra satsningen, berättar Jan Jönsson. Han vill se statlig hjälp.
– Det är orimligt att hela kostnaden för den extremt grova ungdomsbrottsligheten ska ligga på socialtjänsterna och kommunerna. Ytterst handlar det om att upprätthålla säkerheten i Stockholms stad och säkerheten har alltid varit ett statligt ansvar. Många kommuner med svagare ekonomi har svårt att klara av dessa omhändertaganden, säger han.
Men får du bestämma finns skyddsfonden kvar på sikt i staden?
– Jag vill ha kvar den på lång sikt för de stadsdelar som har utsatta områden. I minst fyra år till, om jag får som jag vill.
V ifrågasätter
Vänsterpartiet ifrågasätter de riktade pengarna och vill ha en jämnare fördelning över staden.
– Det blir svårt för stadsdelsnämnderna att veta om de får pengar och de ska inte behöva tveka utan alltid ha barnens bästa i fokus oavsett kostnad. Vi är inte emot att pengar satsas, men ställer oss väldigt frågande till varför det sker på detta sätt. Det är stadsdelarna som bäst vet var pengarna behövs, inte politikerna, säger Alexandra Mattsson (V).
Nya pengar nästa år
Under 2022 kommer medlen i fonden öka till totalt 35 miljoner kronor, betonar Jan Jönsson (L).
En ny fördelning görs efter sommaren.
– I de utsatta områdena kan det plötsligt bli väldigt stora placeringskostnader och dessa stadsdelar har tidigare behövt ställa verksamhet mot verksamhet. Stadsdelarna ska inte hamna i situationer där man tvingas dra ner på sitt förebyggande arbete för att klara av det som är socialtjänstens viktigaste kärnuppgift, ge skydd till de barn som behöver det, säger han.