Stockholm/Värmdö
Värmdöbon Luke Cassidy drar loss några enorma rabarber och lägger på gräset bredvid. Blombuskar i olika storlek och färg pryder sin plats framför huset.
– Det var en ganska ruffig skogstomt när vi flyttade in så vi har gjort en hel del, med planteringar och blommor, säger han och tar emot Mitt i ihop med sambon Denise Elm.
De bor i en ombyggd sommarstuga från 1960-talet i Norra Kopparmora på Värmdö med sina barn. När de flyttade in för tolv år sedan var stugan på 60 kvadratmeter, plus en komplementsbyggnad, redan utbyggt till ett hus på 145 kvadrat.
– Vi fastnade för just att det är ett annorlunda hus, med ovanlig planlösning, och att det var ett rimligt pris. Området ligger lite avsides men ändå ganska nära service och bussar, säger Denise.
Denise Elm och Luke Cassidy bor i en ombyggd före detta sommarstuga på Värmdö med fyra barn i åldern 7-20 år. En stor del av den 1 400 kvadratmeter stora tomten är skog och natur, med blåbärs- och lingonris. ”Vi älskar det, barnen är ute och leker här hela tiden” säger Luke. Det svarta är det som är kvar av gamla sommarstugan och det vita är tillbyggnaden.
Angie Gray
Permanentningen fortsätter
Norra Kopparmora är ett av områdena på Värmdö som håller på att omvandlas från sommarstugeområde till året runt-boende. De fick kommunalt vatten och avlopp runt 2010 och nu är cirka hälften av husen permanentboende.
Det finns cirka 14 000 fritidshus i Värmdö kommun och runt 200 av dem omvandlas till permanentboende varje år.
Något som kommunen vill fortsätta uppmuntra genom att bland annat bygga ut kommunalt vatten och avlopp.
– Just nu ser vi över den framtida VA-utbyggnaden
i kommunen, men ambitionen är att permanentning ska vara en del av kommunens utveckling även kommande år, säger Sofia Vogel, samhällsbyggnadschef på Värmdö.
Trenden ser likadan ut
i många andra kommuner
i Stockholms län och den har pågått sedan 1990-talet, med en tydlig ökning efter pandemin.
I Österåker har fritidshus omvandlats till permanentboende i flera decennier, även på Ekerö sker den här omvandlingen, i områden som Munsö, Adelsö och norra Färingsö.
– Det här är något vi ser mer och mer av. Ett vanligt scenario är när ett fritidshus säljs, då bygger man till och renoverar och sedan bosätter man sig där permanent, säger Eva Palm, bygglovschef i Ekerö kommun.
Luke Cassidy byggde en ny stor spaljé tidigare i år, där han har planterat bland annat klematis som har börjat klättra på stängerna. Nu är det 12 år sedan de flyttade in i huset. "Jag var här själv och tittade utan Denise och jag sa bara ”vi tar det”, skrattar Luke.
Angie Gray
Ställer krav på service
Att fritidshus permanentas bidrar till befolkningstillväxt, ökade skatteintäkter och stärker underlaget för skolor och förskolor, och skapar fler bostäder utan att ny mark behöver användas.
Samtidigt innebär det ökade krav på vatten och avlopp, vägar, kollektivtrafik och samhällsservice.
En utmaning när områden spontan-permanentas är att kommunen inte är beredd på de nya behov som uppstår.
– Oftast är det barnfamiljer som flyttar ut, och de behöver plats på skolor och förskolor, och annan service. Upprättar vi en detaljplan kan vi planera för allt sådant, säger Eva Palm.
Utvecklingen betyder samtidigt att antalet sommarstugor i länet minskar. Enligt Joakim Lusensky, analyschef på Mäklarsamfundet, har det lett till en brist på fritidshus.
De som finns läggs sällan ut till salu och det byggs knappt några nya.
– De nya blir också ofta året runt-boende. Så det ligger som ett lock på fritidshusmarknaden just nu, nettotillväxten av nya sommarstugor är i princip noll. Ofta finns starka emotionella band till den här stugan, så den stannar länge i familjen och går i arv i generationer.
De här äger sommarstugorna
Cirka 25 procent av alla som äger en sommarstuga i Sverige är 73 år eller äldre och 90 procent är över 50 år.
I Stockholms län säljs just nu i snitt 1,3 procent av fritidshusen varje år. Exempel är Värmdö 1,19 procent, Österåker 0,87 procent och Haninge 0,18 procent.
Det kan jämföras med snittrörligheten för villor som är 3-4 procent per år.
Närhet till natur och skärgård, ihop med att tätorter växer, och att digitaliseringen ökar möjligheten att arbeta på distans, påverkar att allt fler bosätter sig permanent i sommarstugor.
Källa: Mäklarsamfundet, Värmdö kommun
Joakim Lusensky, analyschef på Mäklarsamfundet.
pressbild/Mäklarsamfundet
Priserna kan dra iväg
Han lyfter att det generellt är billigare att köpa och renovera ett fritidshus än att köpa en villa i Stockholmstrakten. Samtidigt gjorde pandemin att stugpriserna sköt i höjden. Och priserna spås öka igen så småningom – på grund av lättade amorteringskrav, bättre ekonomi och lågt utbud.
– Allt detta kommer sannolikt leda till högre priser på sommarstugor på sikt. Det är först när dagens unga ska ärva stugan som de släpps till marknaden skulle jag tro. För det blir så många i ägarbilden då. Men det dröjer, vi pratar 30–50 år framåt, säger Joakim Lusensky.
Denise Elms och Luke Cassidy är nöjda med valet att flytta till en ombyggd sommarstuga.
– Vi trivs jättebra, det är ett bra område för barn att växa upp i. Det har flyttat in många nya barnfamiljer sedan vi kom hit. Jag tror prisbilden passar många i liknande situation som vi, säger Luke.
Fritidshus i Stockholms län
Definitionen av fritidshus är ett hus där ingen är folkbokförd och det är fritt fram att bosätta sig där permanent.
De senaste 20 åren har antalet sommarstugor i Stockholms län gått från 72 283 år 2005 till 75 420 år 2025, med en dipp 2010-2017 då det var nere på cirka 70 000.
År 2018 utvidgades definitionen av fritidshus till att inkludera även vissa lantbruksenheter. Det gjorde att antalet steg trots att det inte skedde någon nyproduktion. Även 2024 gjordes en ändring som höjde antalet stugor. Därför är det svårt att få en helt bra jämförelse bakåt i tiden.
Källa: SCB