– Vi här i Sollentuna kan vara stolta över att vara en del i berättelsen om den svenska tryckfrihetslagstiftningen, säger Magnus Ramstrand (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Tryckfrihet och yttrandefrihet är grundläggande rättigheter i Sverige, och rättigheter som inte kan tas för givna utan måste försvaras, menar Magnus Ramstrand.

"Viktigt att uppmärksamma"

Han hade därför planerat att lyfta tryckfrihetsdagen genom att anordna ett firande på Edsbergs slott tillsammans med Svenska PEN, den svenska delen av en internationell organisation som sätter ljuset på tryckfriheten och kämpar för hotade och fängslade författare runt om i världen.

– Vi vet att tryckfriheten ifrågasätts på många håll i världen. Därför är det viktigt att ta tillfället i akt och uppmärksamma den, säger Magnus Ramstrand.

"Rätten måste försvaras"

På grund av coronapandemin blir det inget storslaget evenemang, vilket både Magnus Ramstrand och Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska PEN, beklagar.

– Över hela världen är tryck- och yttrandefriheten satt under hårt tryck, och all uppmärksamhet som visar på dess värde är viktigt. Jag har skrivit så länge jag kan minnas och tar rätten att hamra fram orden, meningarna och texterna för given, men det kan man inte göra. Den rätten måste försvaras, säger Jesper Bengtsson.

Han är författare och journalist och har länge varit engagerad för fängslade kollegor på olika håll i världen.

– Vi arbetar mycket med den globala backlashen för tryck- och yttrandefriheten, stöttar författare som fängslas och liknande. På senare tid har vårt fokus handlat mycket om Belarus, där det pågår en demokratisk och fredlig revolt mot diktaturen, men också ett försök att stoppa utvecklingen och författare och konstnärer är hårt ansatta, säger Jesper Bengtsson.

Talman i Riddarhuset

Edsbergs slott var ett viktigt centrum för tryckfrihetsfrågan på 1700-talet. Lantmarskalk Thure Gustaf Rudbeck, som lät uppföra byggnaden, var under en tid talman i det som var dåtidens riksdag, Riddarhuset.

Han var ordförande för adelsståndet, en mycket betydelsefull post och var en av dem som ivrigast förespråkade införandet av tryckfrihet i Sverige.

År 1760 uttryckte sig Thure Gustaf Rudbeck så här: ”Jag önskar i allmänhet, att de band som nu fjettra tryckerierna, pennorna och förnuftet, blifva lossade, på det klokt folk må sedermera få obehindradt upplysa sina medborgare och jag hoppas deraf mycket för rikets väl och frihetens bestånd.”

Världens första lag i sitt slag

Och den 2 december 1766 klubbade han alltså igenom grunden till den svenska tryckfrihetslagstiftningen, världens första lag i sitt slag.

– Tryckfrihet och yttrandefrihet blir allt viktigare frågor i samhället, det ser vi i det offentliga samtalet. Vad får man säga? Finns det en åsiktskorridor som blir snävare? säger Magnus Ramstrand.