Ågesta

Ett tungt täckte av nyfallen snö vilar på granarna, de vita vidderna flyter nästan ihop med himlen och det känns lite som att kliva in i en fjällvärld när man kommer till Ågesta.

I spåren från golfbanan kommer Fredrik Nordbladh, men barnen Dalia,8, och Elvin, 10. Det är första gången som Dalia och Elvin står på ett par längdskidor.

– Det var kul! Även fast det var svårt gled man väldigt bra, säger Dalia.

– I början var det lite svårt, men sedan fick jag kläm på det, säger Elvin.

Skidorna fick de i julklapp.

– Vi köpte dem på Blocket, vi visste ju inte om ni skulle gilla det. Men det gick superbra. Vi var ändå borta vid golfbanan, kanske en kilometer bort. Vi tog en liten apelsinpaus, men nu tror jag att energin börjar ta slut, säger Fredrik Nordbladh.

Fredrik Nordbladh, med barnen Dalia, 8, och Elvin, 10.

Christian Lärk

Familjen bor i Högmora, bara några kilometer bort, så det lär bli fler turer till Ågesta. Även för Elvin, som först inte alls ville åka skidor från början, utan vara hemma och spela Minecraft. Nu blev dealen först skidor, sedan spel.

Och Elvin har ett tips till andra barn som tvekar om längdåkning.

– Det låter jättetråkigt, men det är mycket roligare än vad man tror.

Den nyblivna skidentusiasten Dalia, som går i skolan i Myrängen, har en idé som hon vill genomföra.

– Jag vill åka skidor till skolan. Min farmor gjorde det när hon var liten. Vi brukar cykla, men man kan inte cykla nu och bilen kan fastna, så jag tänkte skidor.

För två år sedan körde Lars Påhlsson 20 mil i Ågestaspåret. Nu är han nybliven pensionär och ser fram emot många rundor i spåret. "Det här är ju gudomligt, det är så härligt att komma ut och man får så mycket endorfiner".

Christian Lärk

Sladdrigt men gudomligt

När familjen skidat vidare kommer Farstabon Lars Påhlsson pustande. Han har precis åkt ett varv på golfbanan, andra turen för i år.

– De tre första gångerna gör ju ondast. Det var sladdrigt i högerspåret, "blåbärsspåret", men det andra var bra. Och så var det dåligt fäste, jag var orutinerad med att valla, säger han.

Det här är ju gudomligt, det är så härligt att komma ut och man får så mycket endorfiner.

Trots en inte helt smärtfri runda är han lyrisk när han pratar om skidåkningen i Ågesta.

– Det här är ju gudomligt, det är så härligt att komma ut och man får så mycket endorfiner. Jag betalar en krona mer i skatt om jag får mer sånt här.

Borta vid skogsbrynet sprutar snökanonerna ut snö, men det dröjer lite till innan konstsnöspåret, som kan ligga hela säsongen, kan öppnas. Men det är goda förutsättningar för att skapa en lång skidsäsong i Ågesta.

Hans Nyström och sonen Sixten har kört ett varv runt golfbanan. Eller Sixten har kört lite extra, han lyckades åka vilse och hamna på villovägar. Men pappa Hans är en van Ågestabesökare. "Jag tycker kanske att skogsspåren är allra finast, det är nästan som att vara i fjällen".

Christian Lärk

Åkte vilse

Vid parkeringen håller Hans Nyström och sonen Sixten på att packa in i bilen. Sixten åkte vilse och fick en extra lång skidtur.

– Jag virrade runt. Jag träffade på någon britt som inte alls visste vägen och hamnade på villovägar, säger han och flämtar.

Pappa Hans är en van Ågestabesökare och höll sig till spåret.

– Jag tycker att det är helt fantastiskt här. Jag tycker kanske att skogsspåren är allra finast, det är nästan som att vara i fjällen, säger han.

Södermalmsbon Zofia Tucinska ska åka Vasaloppet 30 kilometer och åker i Ågesta så ofta hon kan. ”Det här är bästa skidåkningen. Jag blir väldigt glad när jag kommer hit. Och så myllrar det av folk. Jag tycker bäst om att åka på golfbanan, det är så vackert att man smäller av.”

Christian Lärk