Skogskyrkogården

Öppna landskap, mörk skog, Almhöjden och tallarna. Blommande ängsbräsma.

Skogskyrkogården myllrar av liv och har rum för eftertanke.

Platsen spelar också en av huvudrollerna i romanen "Tallums sång".

I början av boken är det vinter. Gravstenar liknas vid delfiner i ett vitt hav och snön på stenarna vid vågskum.

– Döden får ta för lite plats i vårt samhälle. Vi borde prata mer och kris och sorg.

Författaren och barnläkaren Lina Schollin Ask säger detta med övertygelse när vi ses på en av världsarvet Skogskyrkogårdens bänkar.

Sorgen kan bli lättare att leva med, men då måste man göra ett jävla jobb.

Hon bär själv på en sorg efter sin dotter Ingrid som dog oförklarligt hemma i sin säng, bara 1,5 år gammal, för sexton år sedan.

2019 skrev Lina Schollin Ask den självbiografiska boken "Klättra så högt du vill för du är ju ändå redan död". "Tallums sång" är hennes debutroman.

– Sorg har blivit ett ofrivilligt tema i mitt liv och därmed i båda böckerna. Med tiden ändrar sorg form men sorgen efter ett barn går aldrig över. För mig är det viktigt att nå ut med hur mycket det betyder när människor omkring en frågar hur det är, säger Lina Schollin Ask.

Hon minns de som hörde av sig efter dotterns död.

– Men inte vad de sa. Jag minns även de människor som inte hörde av sig, som jag hade hoppats skulle göra det. Jag förstår att det kan kännas svårt, men hellre klumpiga sms än tystnad. Det är så viktigt att man får känna sig sedd.

Människors rädsla för att störa, menar hon, blir ofta en ursäkt att inte höra av sig alls.

– Efter dödsfall, men även när någon har fått ett sjukdomsbesked eller förlorat jobbet. Vi människor är viktiga för varandra i sådana stunder. Mycket viktigare än vi tror.

Att hitta gemenskap i det svåra är en röd tråd i "Tallums sång" – där tre livsöden flätas samman.

– Till exempel delar karaktärerna på kaffe ur en termos, ett exempel på en enkel händelse som blir viktig i boken.

Viktiga tallar

Författaren beskriver Skogskyrkogården som en fjärde huvudkaraktär i boken. Hon har velat bygga sin roman likt hur platsen är ritad, där både livet och döden får plats samtidigt.

Berättelsen utspelar sig under ett halvår och går från mörker till ljus.

– Tallarna är viktiga – träd är viktiga. Det är något med skogen som en läkande kraft. Sorgen kan bli lättare att leva med, men då måste man göra ett jävla jobb. Det händer inte av sig självt, man måste vända på sorgestenar och annat.

1914 utlystes en tävling om utformning av kyrkogården. Vann gjorde arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz med bidraget "Tallum".

1914 utlystes en tävling om utformning av kyrkogården. Vann gjorde arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz med bidraget "Tallum".

Angie Gray

Lina Schollin Ask bor nära kyrkogården och är ofta där.

– Antingen för att sitta vid min dotters grav, eller bara strosa runt. Det är en trösterik plats.

Boken tog henne sju år att skriva.

– Jag har en familj och ett jobb som behöver mig men jag har försökt att skriva en liten stund varje dag för att inte tappa berättelsen och för att jag mår bra av det. Ibland har jag varit tjänstledig någon vecka för att bara skriva.

Romanen har fått fina recensioner och har blivit en exportsuccé – redan före den svenska utgivningen såldes rättigheterna till förlag i tretton länder.

– För mig känns det overkligt. Jag tar fortfarande in att den har kommit ut här hemma och på Albert Bonniers förlag, säger Lina Schollin Ask.