Området kring Skarpnäcks gård ger ett både historiskt, vackert och industriellt intryck på en och samma gång.

Nu tar staden in de första förslagen för området där det finns tankar om cirka 700 bostäder, förskola och lokaler för andra verksamheter. Deadline är 30 september.

Skarpnäcks gård som gett namn till hela stadelsområdet.

Anders Björklund

Stadsdelsnämndens ordförande Cecilia Obermüller (MP) vill se en ny liten stadsdel med höga miljöambitioner för invånarna.

– Det kan till exempel handla om elektrifierade bil- och lådcykelpooler, gemensamma odlingar, gemensam tvättstuga, bihållning och annat. Det finns mycket man kan göra, säger hon.

I förarbetet kommer staden också titta på idéer om bland annat ett lokalt mikronät för el och lokal återanvändning av vatten från bad, diskmaskin och tvättmaskin (Se faktaruta i slutet)

När Cecilia Obermüller (MP) tog över som stadsdelsnämndsordförande nämnde hon Skarpa by som ett prioriterat projekt att få fart på. Här tillsammans med då avgående Ewa Larsson (MP)

Anders Björklund

Klimatbudget för bygget

Staden tittar nu på mål för det nya områdets klimatpåverkan. En klimatbudget ska göras:

"Det föreslås att Skarpa by blir ett pilotprojekt där byggnadernas klimatpåverkan beräknas och tas hänsyn till i tidigt skede" skrev exploateringskontoret i ett dokument i somras om uppdraget.

I detta ingår att titta på om byggnader i området kan byggas om och på i stället för att rivas, och om material från byggnader som bedöms olämpliga kan återbrukas i området.

Flera byggnader rivs

Trots ambitionerna kan dock flera byggnader komma att rivas, enligt dokument från exploateringskontoret. Detta gäller bland annat de fyra byggnaderna för socialt boende som kallas "inackorderingshem", men också den så kallade verkstaden och panncentralen.

De två sistnämnda byggnaderna ligger i ett kluster om fyra byggnader och på platsen som staden nu tar in förslag för.

Huset till vänster, "verkstaden", föreslås bli rivet. Men det till höger där nykterhetsvården bedrev tvätteri förr kan komma att bevaras. Byggnaderna är från 1960-talet.

Anders Björklund

Att inte hela området ingår i en och samma markanvisningsrunda är Cecilila Obermülller kritisk till.

– Miljöpartiet vill att man tar ett helhetsgrepp, säger hon.

I stället ska en ny runda äga rum senare. Enligt exploateringskontorets projektledare Agnes Skovdal beror det bland annat på behovet av mer utredningar kring vilka byggnader som föreslås bevaras och vilka som ska rivas:

"Även om marken anvisas vid olika tillfällen så bedöms Skarpa by kunna hanteras som ett projekt med en enhetlig arkitektonisk idé."

Byggstarten beräknas till 2028.