En liten fläck av strömmingsfjäll glittrar till i morgonsolen på asfalten bredvid de röda sjöbodarna i Nacka Strand.
– Titta, någon har fått upp några stycken iallafall, säger Andreas Ollinen, hängiven fiskare sedan 1990-talet och kommunikationschef för Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund.
Hit brukade han ta sina barn när de var små.
Kajen är tom
Nacka Strand har alltid varit ett av Stockholmsområdets säkraste platser för att rycka strömming. Kajkanten stupar rätt ner i bråddjupt vatten. Täta stim av strömming går tätt intill land. I vanliga fall.
– Det är en oslagbar känsla. Man behöver inte ens kasta ut långt, du släpper i reven och plötsligt sprattlar hela spöet. Det är det man vill att flera ska kunna få uppleva, säger Andreas Ollinen.
Men nu är kajen tom. Andreas kastar och kastar. Inget napp..
– Det är något som inte stämmer. Jag hade trott att vi skulle kunna få ihop till en halv hink iallafall, säger han.
En stund senare, när vi hoppat i Andreas lilla utombordare för att kolla läget med ekolodet, bekräftas farhågan. Det är tomt därnere.
Andreas Ollinen letar efter strömming. "Det är något man gärna vill ha på midsommarbordet"
Pekka Pääkkö
Inte förrän vi flyttat oss några kilometer in mot stan, till vattnet utanför Vikingterminalen, får vi syn på ett litet, litet stim, som en avlång, röd boll på skärmen. Andreas slänger i reven men får inte träff.
– Det är så sorgligt. Att man inte lyssnat på varningssignalerna. För tjugo år sedan lämnade vi in ett förslag om att stoppa det storskaliga trålfisket. Men man har inte gjort någonting. Det är en katastrof, säger han.
Utdöende tradition inte största problemet
Andreas Ollinens bild bekräftas av andra fiskare vi pratar med.
– På 1990-talet fick jag upp 100 kilo strömming på en dag. Nu blir det sällan mer än 3-4 kilo. Jag är riktigt orolig, i värsta fall är det mer än 90 procent som försvunnit, säger Rune Wikström, 81 år, Möja, som fiskat hela sitt liv.
Peter Berggren, fiskeguide i Åkersberga berättar att hans pappa, som bor ute på en ö, inte har tagit fram strömmingshäcklan på fem år.
– Tidigare, på väg ut mot Vaxholm, kunde det vara kilometerlånga sträckor där mitt ekolod inte hittade botten för att det var så stora stim. Nu ser man bara fläckvis. Strömmingen är i princip utslagen, säger han.
Att en gammal tradition håller på att gå i graven är det mindre problemet, menar Peter Berggren.
– Strömmingen är motorn i hela ekosystemet. När den försvinner påverkas allt annat djurliv i skärgården. Det är därför sälarna söker sig in i Stockholms ström, för att de inte hittar någon mat.
Min pappa har inte tagit fram strömmingshäcklan på fem år, det är ingen idé, säger fiskeguiden Peter Berggren.
Privat
Men det kan vara förändring på gång. Den 31 maj presenterade Internationella havsforskningsrådet ICES sina råd om nya fiskekvoter, där strömmingfisket i centrala Östersjön föreslås minska med 40–45 procent. Beslut om kvoterna ska tas i oktober.
– Det vore väldigt glädjande. Då kan det finnas hopp att strömmingen kan återhämta sig, säger Gustaf Almqvist, handläggare för fiskerifrågor på Stockholms länsstyrelse.
Inom kort väntas även ett beslut om att under en provperiod flytta ut trålningsgränsen från 4 till 12 nautiska mil från land, bland annat i Stockholms skärgård.
På kajen vid Nacka Strand har det tidigare år varit rena folkfesten på försomrarna. Bilden är från 2020, tagen av en förbipasserande Nackabo.
Liisa Blomberg