I förra veckan var Sveriges socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) på plats på förskolan Vargberget i Västerhaninge, för att ta del av kommunens arbete i förskolan för att förebygga våld mot barn.

Hon hoppas att Haninges sätt att jobba kan bli ett exempel för andra kommuner.

– Ju tidigare vi kan sätta in det här stödet desto tidigare kan vi göra skillnad, säger Camilla Waltersson Grönvall (M).

Den kommunala förskolan i Haninge samarbetar sedan 2021 med Barnafrid på Linköpings universitet, ett nationellt kunskapscentrum som samlar och sprider kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Tillsammans med forskarna har Haninge tagit fram en nationell arbetsplatsutbildning. Under våren 2023 gick alla pedagoger i Haninges kommunala förskolor utbildningen "Att våga se, höra och göra".

Tanken med utbildningen är att den ska stärka pedagogernas möjligheter att identifiera och anmäla misstankar om våld och utsatthet hos barnen.

Under utbildningen får pedagoger lära sig upptäcka tecken på våld och utsatthet, bemöta barn, göra orosanmälningar och arbeta förebyggande mot våld.

Socialtjänstminister på besök på förskolan Vargberget i Västerhaninge

Anna Ludvigsson

Ökad kunskap bland personalen

Två av dem som gått utbildningen är barnskötaren och utbildningsledaren Laima Mineikis och förskoleläraren Manuela Ängman. De ser att den största förändringen i deras dagliga arbete är att de fått ökad kunskap.

– Vi börjar känna oss trygga i det vi gör, säger Laima Mineikis.

– Det har också öppnat upp en dialog med både föräldrar och socialtjänsten där vi kan vara en länk mellan dem, säger biträdande rektor och utbildningsledare Elma Secic.

Förskolan Vargberget i Västerhaninge fick ministerbesök förra veckan.

Anna Ludvigsson

Utbildningen har lett till mer än dubbelt så många orosanmälningar 2024 jämfört med 2022.

Tidigare har pedagogerna upplevt en rädsla kring att göra orosanmälningar och att pedagogers namn står med på anmälan.

– Genom utbildningen förstod vi allvaret med att faktiskt göra en anmälan och vad det faktiskt betyder för barnet, säger Manuela Ängman.

– Nu är vi flera som gjort orosanmälan och har insett att det inte händer så läskiga saker som man kanske tror kan hända. Och vi ska göra det, säger Laima Mineikis.

Laima Mineikis, Elma Secic och Manuela Ängman ser alla tre att utbildningen gett resultat i deras dagliga arbete och att de stöttar varandra bättre nu när de behöver göra orosanmälningar.

Anna Ludvigsson

Når fler barn och föräldrar

75 procent av anmälningarna har gått vidare till en utredning hos socialtjänsten. Men enligt socialdirektör Marie Ivarsson är det fortfarande en liten del av deras verksamhet. Orosanmälningarna från förskolan utgör drygt 120-150 av deras 7000 anmälningar.

– Men det här är en jätteviktig målgrupp att nå, de små barnen och deras föräldrar. Även om en orosanmälan inte leder till en utredning eller insats så kan vi tidigt möta med ett stöd. Vi vill nå alla föräldrar så de vet vilket stöd de kan få, säger hon.

"Det viktigaste är att föräldrar vet att vi bara är ett samtal bort om man behöver stöd och hjälp", säger socialdirektör Marie Ivarsson.

Anna Ludvigsson

Camilla Waltersson Grönvall (M) vill att fler kommuner ska göra som Haninge.

– Det jag tar med mig härifrån är att man faktiskt har hittat ett sätt att stödja pedagogerna i att se vilka barn som man kan misstänka på något sätt befinner sig i svårigheter och kan behöva stöd av socialtjänsten, säger hon.

I Haninge kommun går utbildningen vidare in i grundskolan härnäst.

"Haninges förskolor går i bräschen. Jag har jobbat väldigt hårt för att sprida det här programmet till andra kommuner och fristående förskolor. Men det har inte varit helt enkelt. Man tror kanske att det kostar pengar, men det gör det inte. Det kostar tid, engagemang och planering och man måste få med sig hela verksamhete"n, säger Pernilla Kjellin (M), ordförande i barn- och förskolenämnden (t.h), här tillsammans med Sedat Dogru (M) socialnämndens ordförande och Veronica Pagard (M), ordförande i grundskolenämnden.

Anna Ludvigsson