Få tar miste på introt: En ensam kontrabas som smyger igång Georg Riedels orkesters version av melodin ”Walking my baby back home”.
Men efter fyra sekunder handlar låten mest om Monica Zetterlunds röst.
– Men det är också Beppe Wolgers text som gör den så fantastisk, säger Monica Paulsen, som äger skivan ”Sakta vi gå genom stan” i original.
Den är inköpt på Svala och Söderlund, skivbutiken som låg i Konserthusets källare.
Hundratals röster
Hon är inte ensam om sitt förhållande till låten. Monica är en av flera hundra personer som har hört av sig när Mitt i bad sina läsare kora den allra bästa låten om Stockholm. I sitt första mejl skrev hon: ”Den fångar tiden”.
Sakta vi gå genom stan från 1961 var från början del av en kabaré som skådespel-aren, poeten och konstnären Beppe Wolgers satte upp på Hamburger börs. Men att det skulle bli Monica Zetterlunds första framgång som säljande skivartist var inte helt självklart.
På kabarén var den snarare en låt bland många andra. Men så släpptes den som EP ihop med tre andra låtar, inspelade på Karlbergsvägen, och då tog det fart.
1962 hamnade Sakta vi gå genom stan på den svenska topplistan och kritikerna fick erkänna att det faktiskt visst gick att göra bra jazz på svenska.
Gjorde fel under inspelning
I en Expressenintervju från 2010 berättar Georg Riedel att Monica gjorde några fel på inspelningen. Hon slutade sjunga på vissa ställen där hon skulle sjungit, även om musikerna fortsatte att spela.
– Vi tyckte att det blev så bra, så vi struntade i att ta om.
Riedels inledande kontrabas får strax sällskap av flöjt och trummor, men även när trumpeten tar i som mest är låten på något sätt alltid romantisk och sval.
Den promenad som ”Walking my baby back home” föreslår har textförfattaren Wolgers behållit, men flyttat handlingen till hemmaplan och trots att låten handlar om fågelsång, dofter från skärgården och gröna träd är det aldrig någon tvekan om att vi är mitt i Stockholm.
Spelade för barnbarnen
Hos Monica Paulsen har skivan alltid haft en speciell plats. Även om det är länge sedan hon faktiskt hade en vinylspelare så tog hon med den till sin dotter nyligen för att spela låten för barnbarnen.
– Jag har fått höra att originalet kanske är värt en slant, men den här skivan släpper jag aldrig ifrån mig.