Om ett par år ska en stor återbrukscentral för byggmaterial vara på plats i Stockholm. Här ska material som blivit över vid stadens byggprojekt finnas – allt från kakel, tegel och fönster till badkar, handfat och delar av fasader.
I dag hamnar det mesta på tippen.
– Det pågår ett stort slöseri inom byggsektorn. Mängder av material som kan återanvändas kastas bort. Även helt oanvända saker slängs för att man har beställt för mycket, säger miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP).
Krav ska ställas
Nu ska det bli slut på slöseriet. I september klubbas "Handlingsplan för ett cirkulärt byggande i Stockholms stad" i 16 nämnder och kommunala bolag. Syftet är att kraftigt minska det byggavfall som stadens nyproduktions-, ombyggnads- och rivningsprojekt genererar.
Det ska ske genom styrning, kunskapsuppbyggnad, mätningar, krav och kravuppföljning vid byggen av allt från skolor och äldreboenden till bostäder och sporthallar.
– I ett första steg tar vi fram krav på minskat svinn inom stadens egna projekt. Men i framtiden tänker vi att vi kan använda stadens mätvärden för att ställa krav även på privata byggaktörer, säger Katarina Luhr.
Stora klimatutsläpp
Totalt i Sverige genererar byggbranschen cirka tio miljoner ton avfall per år. Någon siffra för Stockholms stad finns inte, men enligt Katarina Luhr är byggsektorn i huvudstaden en lika stor källa till klimatutsläpp som trafiksektorn. Att minska eller återanvända avfallet är en viktig del för att få ner dem.
Det finns också mycket pengar att tjäna. Kostnaden för att hantera byggavfall från en enda nyproducerad lägenhet är runt 100 000 kronor, visar beräkningar som det kommunala fastighetsbolaget Familjebostäder låtit göra.
Analyser visar också att cirka tio procent av allt byggmaterial i Sverige går till spillo, berättar Helena Ulfsparre, miljöchef vid Familjebostäder.
– Att acceptera det är detsamma som att acceptera att man bygger tio radhus och sedan slänger ett av dem. Det är ett slöseri utom kontroll som vi bara måste göra något åt, säger hon.
Byggsektorn är positiv
Miljöförvaltningen har lett arbetet med att ta fram handlingsplanen, i samarbete med andra förvaltningar och kommunala bolag, som hanterar avfall och byggande. Representanter för byggbranschen har varit med i en referensgrupp.
– Jag har haft mycket kontakt med byggsektorn och de flesta är väldigt positiva. Det är svårt att ställa om sitt arbetsätt men de förstår att det behövs, säger Katarina Luhr.
Skola i återbrukat material
Miljöborgarrådet har också en idé om lämpliga pilotprojekt, utifrån handlingsplanen.
– Det vore roligt att bygga en skola eller ett äldreboende med enbart återbrukat material.