I Kvarnhjulet hus B är det lugnt och stilla, och i den stora salen sitter ett gäng och spelar bridge. Men platsen är också en av Tyresös tio trygghetspunkter, där det snabbt ska gå att växla upp och fyllas på med upp emot 200 personer. Hit ska invånare kunna bege sig i händelse av kris för att få värme, skydd och information. Översvämning, ett långt elavbrott eller en it-attack är exempel på vad som kan aktivera trygghetspunkten.

Kvarnhjulet är av kommunens sex nya trygghetspunkter. Sammantaget var förra året hektiskt för Tyresö kommun på beredskapsfronten, mycket på grund av den nya beredskapssamordnaren Markus Poletti.

– Det har hänt mycket på alla nivåer. Vi har varit väldigt bra på att planera men nu har vi även börjat öva planerna, säger han.

Förra året genomförde kommunen tre stora övningar för att testa beredskapsplanerna i praktiken. De har även börjat öva upp organisationen för kommunalt krisstöd.

Ur krisberedskapssynpunkt menar Markus Poletti att den största utmaningen för Tyresö, förutom att få Tyresöborna att förstå vikten av hemberedskap, är det geografiska läget. – Tyresö är omgärdat av vatten och det finns inte så många vägar ut eller in. Det skapar problem, som nu när det är snöstorm till exempel.

Pekka Pääkkö

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes för snart två sedan har säkerhet och beredskap varit högt upp på agendan. I början av januari kom det dessutom bud från regeringen: Kommunerna behöver snabba på arbetet med att göra sig redo för krig.

Vikten av hemberedskap

I början av 2000-talet lades det civila försvaret ner, lagren med sjukvårdsutrustning avvecklades och mycket av kunskapen glömdes bort. Enligt Markus Poletti byggs varken kunskap eller lager upp i en handvändning.

– Hushållens utsatthet ökar, omvärldsutvecklingen går snabbt och vi bygger upp och hänger med. Men det finns ett glapp mellan förmåga och omvärldsläge i alla kommuner som man försöker trycka ihop, säger han.

Under det kommande året så kommer en stor del av fokuset ligga på att få krigsorganisationen på plats. Det innebär bland annat att kartlägga viktiga funktioner och välja vad som, i händelse av krig, ska prioriteras.

Utöver det vill kommunen nå ut till Tyresöborna och förmedla vikten av hemberedskap.

– Det är lätt att skjuta ifrån sig ansvaret, men kommunens resurser är kopplade framför allt till de som är svagast i samhället. De som kan klara sig själva en vecka i fredstid förväntas klara sig en vecka även i krigstid. Det är en utmaning att få folk att förstå varför det här är viktigt.

Finns sätt att hantera oron

Han menar att mycket av kunskapen finns. En del vet hur man odlar sin egen mat, någon är duktig på el och någon kanske vet allt om vattenkällor i kommunen.

Kvarnhjulet hus B är en av Tyresös trygghetspunkter. Lokalen har plats för 200 personer och öppnar upp för informationscentral och uppsamlingsplats för medborgarna i händelse av kris.

Pekka Pääkkö

– Vi har haft 200 år av fred, krismedvetenheten är väldigt låg av naturliga skäl. Men jag försöker uppmuntra till att vi ska lära oss av varandra. Och öva, för om krisen kommer så måste vi förlita oss på oss själva för vattenförsörjning, värme och mat. En bra övning är att laga mat utan el.

Markus Poletti har stor förståelse för att det kan skapas en oro när beredskap, krig och kris diskuteras. Han vill understryka att det i dag inte finns något tydligt krigshot mot Sverige och hans tips för att hantera ångesten och rädslan är att agera.

– Gör en krislåda, ta reda på var det finns vattenkällor eller hitta en hög punkt där du skulle kunna ha mottagning i ett krisläge, och lär känna dina grannar. Det finns också mängder av organisationer som erbjuder kurser i hemberedskap. Att börja agera botar oron.