När skolan drog i gång i augusti saknades det 131 grundskoleelever i Stockholms skolor. I september hade 47 elever 100 procent i frånvaro, varav 15 elever inte haft någon närvaro alls sedan terminen drog i gång efter sommarlovet.

Vid varje terminsstart undersöker utbildningsförvaltningen i Stockholms stad hur många elever som är frånvarande men fortfarande inskrivna i skolan.

Det handlar bland annat om elever med hedersproblematik eller psykiska och sociala problem.

– Då är det de elever vars frånvaro inte är anmäld och vars föräldrar vi inte får kontakt med som vi ska vara riktigt oroliga för, säger Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad.

"Jobbar aktivt med att identifiera"

Totalt var det nio elever vars vårdnadshavare skolorna fortfarande inte fått tag på i september.

– Vi jobbar aktivt med att identifiera var de är och hur vi får tag i dem. När vi varken får kontakt med vårdnadshavare eller anhöriga så anmäler vi det direkt till både socialtjänst och polis.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholm stad. Under de år som staden har följt upp försvunna elever har snittet legat på mellan fem till tio elever per år, enligt honom.

Liza Simonsson

Det finns fler faktorer som kan påverka statistiken. Det kan handla om att eleve har flyttat eller bytt skola och därför inte avregistrerats än. Eller elever som lever under hot och har fått skyddade personuppgifter.

– Vi har etablerade rutiner. Men sen kan alltid saker hamna mellan stolarna i kommunikationen, säger Peter Bragner.

"Oerhört problematiskt"

I fjol skrev Mitt i om att det saknades 41 elever. 13 av dem var grundskoleelever som inte kom tillbaka efter sommarlovet, och 26 som dök upp för att sedan försvinna.

Då anmärkte oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M) att det tog lång tid att få en samlad bild över hur många elever som saknades, något hon kritiserar i år igen.

– Jag tycker det är oerhört problematiskt att det är svårt att få en samlad bild av var barn i vår stad befinner sig. Förra året ägnade jag månader åt det, då lovade skolborgarrådet att ta ett samlat grepp och att det skulle vara högprioriterat. I år är det lika svårt, säger hon.

Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad. ”Om ett barn har förts ur landet är det tidskritiskt att få det barnet tillbaka till Sverige. Vi ska göra allt vi kan och då måste vi veta att systemet fungerar.”

Moderaterna

Skolborgarrådet: Agera tidigt

Andréa Hedin varnar för att frånvaron skulle kunna dölja risker relaterade till heder.

– Det här är barn som riskerar fara illa, föras ut ur landet och bli bortgifta eller utsatta för uppfostringsresor, könsstympning och andra övergrepp. Vi behöver förhindra det.

Emilia Bjurggren (S), skolborgarråd, anser att utmaningen inte är att konstatera att elever saknas – utan varför.

– Det är lätt att få en överblicksbild över vilka vi inte har kontakt med. Svårigheten handlar om att veta vilken problematik de här eleverna omfattas av. Jag förstår att man önskar ha all fakta men det allra viktigaste är att skolor gör det förebyggande arbetet.

Därför menar hon att det är centralt att skolpersonal och elevhälsa agerar på tidiga varningstecken, både vad gäller psykisk ohälsa och hedersproblematik.

– Kring det här har vi rutiner på plats. Finns det anledning till oro ligger det viktigaste jobbet i det förebyggande arbetet och därför har vi insatser för att höja kunskapen och upptäcka tecken på hedersförtryck. Det viktigaste man kan göra är att anmäla innan, säger Emilia Bjurggren.

Skolborgarråd Emilia Bjuggren (S). "Att våra elever är på plats i skolan är den enskilt viktigaste förutsättningen för att klara skolan. Det är en av de viktigaste skyddsfaktorerna undvika att barn hamnar i utanförskap, missbruk eller kriminalitet".

Johannes Äng