Stockholm behöver bli bättre på att planera cykelinvesteringar, det skriver närlingslivsorgansationen Stockholms Handelskammare i en ny trafikrapport.
– Det finns många möjligheter till billiga investeringar som skulle leda till stora förbättringar för cyklister, säger Carl Göransson, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare i en kommentar.
Liten insats kan ge stor skillnad
Relativt små planerings- och trimningsåtgärder kan förbättra för cyklisterna, tror han.
– Vill man att resenärer ska kunna välja cykeln så är det viktigt att planera på ett sådant sätt att det både är en säker trafikmiljö och upplevs som ett tryggt sätt att färdas på, säger Carl Göransson.
Stockholms handelskammares förslag för bättre cykelinfrastruktur:
RIDDARHOLMSKANALEN
Det är en av stadens högst belastade cykelstråk och bredden är otillräcklig, särskilt då trafiken är dubbelriktad. Bredda cykelbanan genom konsoler en bit utöver kanalen – med en bredd som får bli en kompromiss mellan cykeltrafiknyttan och önskemål om att inte skymma vattenspegeln. Överväg en bro i norra änden och bygg bort de två farliga 90-graderskurvorna norr om Riddarhuset genom att ta bort parkeringsplatserna på platsen.
TRANEBERGSBRONS ÖSTRA RAMP
En olycksdrabbad sträcka där cyklister i hög fart trängs med gående och cyklister som rör sig i motsatt riktning. Nyttja slänten ned mot Fredhällsparken för att skapa ytterligare bredd.
I andra änden av Tranebergsbron är det framför allt Alvik som är ett problem, och i all synnerhet den ökända svängen förbi Alviks färg. Där kan varje decimeters breddning göra stor skillnad, men detaljplan och markägarförhållanden kan innebära svårigheter.
HORNSTULL
Cykeltrafiken fungerar i dag dåligt för norrgående cykeltrafik som kommer över Liljeholmsbron och vidare in på Långholmsgatan. Med begränsade ingrepp i form av ombyggnad av östra sidan av korsningen och södra delen av Långholmsgatan kan situationen bli betydligt bättre än i dagsläget.
Liljeholmsbron kommer sannolikt att behöva renoveras inom en relativt snar framtid och en förändring av cykelinfrastrukturen kan med fördel samordnas med det arbetet.
STRÅKET ALBANO–NORRTULL–HAGASTADEN
Är i dag ett viktigt cykelstråk som dessutom blir viktigare, inte minst till följd av fler studenter i Albanoområdet. Den östvästliga kopplingen från Albanova-området till Norrtull och Hagastaden är i dagsläget en lång omväg.
En gång/cykel-bro över Roslagsvägen, troligen nära Värtabanans befintliga bro, är en uppenbar och gammal idé som har planerats länge.
Tillsammans med smärre förbättringar av cykelbanorna genom Bellevueområdet skulle det väsentligt förbättra gång- och cykeltillgängligheten.
GÖTGATSBACKEN
Här finns sannolikt cykel-Stockholms största problembild och den kan möjligen förbättras på marginalen när Slussen är färdigställd.
Den övre delen av Götgatan, mellan Medborgarplatsen och S:t Paulsgatan, skulle kunna förbättras som cykelstråk genom att förlänga den alternativa vägen via Repslagargatan hela vägen över Medborgarplatsen.
SURBRUNNSGATAN OCH LUNTMAKARGATAN
Här finns outnyttjad potential. I dag gör den samlade bredden att det är svårt och dyrt att skapa tillräcklig plats för såväl gående, vägtrafik, bussar som cykeltrafik på Odengatan och Sveavägen.
Men parallellt med Sveavägen och Odengatan går Surbrunnsgatan och Luntmakargatan, där man skulle kunna få till riktigt bra genomgående cykelstråk med relativt enkla åtgärder: målning, cykelgatereglering, lite borttagna p-platser och prioritet i korsningar.