Förra veckan kom larmet från Stockholm Vatten och Avfall om att det kan vara svårt att få vattnet att räcka till. Bakgrunden var att det varma vattnet i Mälaren gör det svårare för reningsverken att ta fram dricksvatten, vilket sammanföll med att många återvände till stan efter semestern.

Enligt Stina Drakare, forskare vid SLU och expert på Mälaren, är ytvattnet just nu strax över 20 grader, vilket är mellan 1 och 2,5 grader över långtidsmedelvärdet, beroende på om man jämför med de senaste 30 eller 60 åren.

Blåst har blandat vattnet

Vattnet som pumpas in till vattenreningsverken kommer inte från ytan utan de slangarna ligger djupare, där vattnet vanligtvis är svalare. Men i sommar har det varit blåsigt och det har blandat runt vattnet mer.

– Ihållande värme ger en djupare och djupare andel vatten som har hunnit värmas upp. Om det blåser mycket kan nerblandningen gå fortare. Om det är mycket vindstilla kan den gå långsammare, säger Stina Drakare.

Att ta upp dricksvatten på botten av sjön är ingen bra idé, eftersom man då får med sediment. I stället är den ideala nivån strax under den lägsta skiktningen av det varma och det kalla vattnet. Men är det alltför grunt blir det inte någon temperaturskiktning och då är hela vattenvolymen varm efter en sådan här varm och blåsig sommar.

Produktionen av dricksvatten vid verket på Lovön har påverkats av de höga temperaturerna i Mälaren.

Mikael Andersson

– En del av Mälarens vattenverk ligger tyvärr inte nära djupa delar av sjön så de är hänvisade till relativt grunt vatten, säger Stina Drakare.

Varmt vatten innehåller växtplankton och annat organiskt material som måste renas innan vattnet nåt kranarna. Värme bidrar också till algblomning.

– Cyanobakterier trivs mycket bra i varmt väder! Både miljögifter och algtoxiner kräver dyra reningsprocesser som fördyrar produktionen av dricksvatten, säger Stina Drakare.

Värmeböljor blir varmare och vanligare

Forskarnätverket World Weather Attribution har analyserat sommarens värmebölja i Sverige, Finland och Norge och konstaterat att klimatförändringen vi har i dag, med en uppvärmning på 1,3 grader, gör värmeböljor som denna både varmare och minst tio gånger mer sannolika.

Det behöver Mälaren rustas för och vattenverken ta höjd för, menar Stina Drakare.

– Mälaren påverkas av extremväder redan. Det har ju varit flera år med mycket hög temperatur i sjön så vi ser det redan och förväntar oss mer av detta framöver, säger hon.

Regn påverkar

Uppvärmningen ger även mer kraftig nederbörd, vilket också påverkar dricksvattenkvaliteten.

– Till exempel var det de stora översvämningar efter regnandet sommaren och hösten 2023 som påverkade vattenkvaliteten.

För att temperaturerna i Mälaren nu ska sjunka krävs svalare höstväder.

– Mälaren har stor volym så det är en tröghet i systemet. Men nu börjar ju vädret bli svalare eftersom vi går mot höst och då kyls sjön ner, säger Stina Drakare.