Länet
Nya siffror från SL visar att skadegörelsen i kollektivtrafiken fortsätter att minska. Mängden anmälda klotterskador har sjunkit till rekordlåga nivåer – från 184 551 nedklottrade kvadratmeter år 2018 till 56 196 kvadratmeter år 2025.
Nytt sorts staket som är finmaskigt och svårare att forcera.
Den största minskningen märks inom tunnelbana och pendeltåg.
Även kostnaderna för skadegörelse har sjunkit kraftigt, från 192 miljoner under toppåret 2020 till 80 miljoner under 2025, vilket är den lägsta siffran sedan millennieskiftet.
Nolltolerans
– När skadegörelsen minskar får vi mer resurser över till att utveckla och förbättra kollektivtrafiken för alla resenärer, kommenterar trafikregionrådet Jakop Dalunde (MP).
Som förklaring anger han trafikförvaltningens "samordnade och systematiska arbete" och den nolltolerans som tillämpats under ett antal år.
Nytt sorts staket
Natalie Nordenswan, presskommunikatör på trafikförvaltningen utvecklar:
– Förutom att all skadegörelse registreras i en gemensam databas sedan 2018 har vi varit konsekventa med att polisanmäla alla typer av skadegörelse. Vi har också varit snabba med att åtgärda skadegörelse, vilket minskar risken för att det uppstår på samma plats igen. Vi kan också rikta insatser till platser där vi ser att skador kan uppstå, till exempel genom ökad närvaro.
Vad har ni gjort mer konkret?
– Vi har till exempel ett nytt sorts staket som är finmaskigt och svårare att forcera. Det är också högre än tidigare. Det fortsätter vi bygga ut och vi ser att det ger resultat. Vi förbereder även ett pilotprojekt där vi ska utvärdera hur vi med hjälp av drönare kan skydda vår egendom men också förhindra olyckor.
Att klotterkostnaderna blev så höga under pandemin berodde enligt SL på att perrongerna var så folktomma vilket underlättade för klottrare.
SL ska bekämpa klotter med drönare
SL tänker börja med drönarbevakning av pendeltågsdepåer och andra folktomma spårområden – för att avskräcka klottrare och hjälpa till i brottsutredningar.
Länet
Redan i höst planerar SL att genomföra test med övervakningsdrönare på en eller två platser i kollektivtrafiken, som P4 Stockholm var först med att berätta.
Drönarna ska enligt förslaget utrustas med värmekamera, högupplöst video och "avskräckande funktioner som ljud och ljus".
I den förstudie som nyligen blev klar föreslås att man börjar med en depå för pendeltåg där det är stora problem med nedklottring och en depå för en lokalbana som ligger i närheten av en flygplats.
Det finns goda förutsättningar
Förstudiens slutsats är att "det finns goda förutsättningar för ett drönarsystem som bör klara flygning över depåer och spårområden, fungera dygnet runt i varierande väderförhållanden och kunna ge snabb respons vid larm."
Klottersanering är en dyr historia
Åsa Sommarström
Terror och spionage
Drönarnas stora fördel är att de snabbt ger överblick och en korrekt lägesbild så att resurser sätts in på rätt ställe, framhåller SL.
De kan också tidigt upptäcka personer som befinner sig innanför staket och i tunnlar på det sättet motverka både olyckor och skadegörelse, hoppas man.
Utredarna har dessutom provat hypotesen att drönarna kan minska risken för terror, spionage och sabotage. Men denna möjlighet anses alltför svårbedömd i dagsläget, så de tester man ska göra till hösten kommer inte att fokusera på detta.
"Skyddar vår egendom"
Rekommendationen är att pilotprojeket genomförs "tillsammans med en erfaren leverantör som kan agera drönaroperatör och stötta med etablerade arbetssätt" för att ge Trafikförvaltningen "en snabb start, säker drift och tydlig effektmätning."
Hur ser tidsplanen ut?
– Går allt som planerat kan vi inleda nästa fas hösten 2026, vilket innebär att vi testar drönare på vissa utvalda platser. I fas 3, 2027, är förhoppningen att implementera användandet och börja praktiskt testa att använda drönare som ett komplement i vårt säkerhetsarbete för att hindra olyckor och skydda vår egendom, säger Natalie Nordenswan, presskommunikatör på SL.
Det första testet föreslås ske på en pendeltågsdepå som drabbats hårt av nedklottring.
Mostphotos