Upplands-Bro
Antalet A-traktorer ökar kraftigt i Upplands-Bro kommun. Vid slutet av 2025 fanns 98 registrerade fordon – 28 fler än året innan. Det motsvarar en ökning med 40 procent och är den största uppgången i kommunen hittills.
De går ut på rasterna för att titta till sin traktor och spela lite musik.
Siffrorna kommer från Trafikanalys och har sammanställts av Newsworthy.
Fakta: A-traktorer i Upplands-Bro
Antal 2025: 98
Antal 2024: 70
Ökning: +28 fordon
Procentuell ökning: +40 %
Per 1 000 invånare: cirka 3
Riksgenomsnitt: cirka 6 per 1 000 invånare
Stockholms län 2025: 4 841
Ökning i länet: +17 %
Källa: Trafikanalys, sammanställt av Newsworthy
Näst stört i länet
Ökningen är den näst största i Stockholms län i år, sett till antal fordon.
– Som jag ser det har vi många A-traktorer vid skolan, men om det har blivit fler vet jag inte. Det är ungefär som det alltid har varit, säger Tommy Eriksson, lärare på transportprogrammet på Upplands-Brogymnasiet.
Tommy förklarar att de elever som har A-traktor både tycker om och är stolta över sina fordon.
– Visst händer det att de går ut på rasterna för att titta till sin traktor och spela lite musik.
Samtidigt äger mycket av kulturen rum utanför skolans dagliga miljö, och det skapar framför allt en rörelsefrihet, tror Tommy.
– Eleverna som har A-traktor kan dels åka till och från skolan, men de kan också åka till kompisar – de kan åka kors och tvärs. De blir lite självständiga, kan man säga, och kan alltid ta sig dit de vill.
Tommy Eriksson är transportlärare på Upplands-Brogymnasiet. Arkivbild.
Stefan Källstigen
Hur ser det ut hos er – tar A-traktorn stor plats hos eleverna?
– Många har A-traktor, men absolut inte alla. Under utbildningens gång hos oss, om man klarar alla kurser, får man möjlighet att göra uppkörning när man fyller 18 år här på gymnasiet.
De elever som väljer transportutbildningen har möjlighet att ta körkort via skolan, förklarar Tommy. Där kan det vara en fördel att redan ha suttit i ett fordon och fått in vanan när man går från AM-körkort till B-körkort.
– För vårt mål och syfte på transportutbildningen är att eleverna ska ut och köra lastbil.
Jämfört med övriga landet
Trots uppgången ligger kommunen under rikssnittet, med omkring tre A-traktorer per 1 000 invånare – ungefär hälften av genomsnittet i landet.
I länet ökade antalet från 4 131 till 4 841 under året. Störst procentuell ökning hade Järfälla kommun, medan antalet minskade i Salems kommun.
Ökningen i Upplands-Bro följer en nationell trend. Sedan 2009 har antalet A-traktorer femdubblats i Sverige, och i Stockholms län har de blivit sju gånger fler. En viktig förklaring är regeländringen 2020, som gjorde det enklare att bygga om modernare bilar. Samtidigt varierar utvecklingen mellan kommuner – i vissa ökar antalet snabbt, i andra står det still eller minskar.
Transportlärarna som körde hela pandemin
Fem år har gått sedan coronapandemin tog plats i tillvaron. Men covid-19 stoppade aldrig aktiviteten på transportprogrammet på Upplands-Brogymnasiet.
– I transportbranschen som vi är fostrade in i, där är man alltid problemlösare, säger läraren Tommy Eriksson.
Skoldagen börjar gå mot sitt slut på transportprogrammet på Upplands-Brogymnasiet när Mitt i hälsar på i skolans lokaler i Brunna. Intill återvinningscentralen har kommande generationer av motorintresserade unga sin bildningshemvist.
En lastbil backar sakta in i lokalerna. Inne i ett av klassrummen pågår undervisning och i ett rum strax intill sitter fyra transportlärare som är redo att minnas en tid som varit – pandemin.
Mattias Borgström visar hur transportlärarna på Upplands-Brogymnasiet skyddade sig då undervisning genomfördes mitt under pandemin.
Stefan Källstigen
Fem år senare
Det är nämligen fem år sedan alltsammans tog sin början och vardagen aldrig blev sig riktigt lik igen. Många arbetade hemma, många blev sjuka. Vi höll avstånd och testade oss. Ja, ni minns.
Men på transportprogrammet körde man på under pandemin – i ordets dubbla bemärkelse.
– På den skolan som jag jobbade på innan jag kom hit, där stängde vi ner helt. Då satt jag ensam i ett klassrum och så hade jag eleverna på teams på skärmen i massa små rutor. Sen kom jag hit, och alla elever på transport var ju här på plats, säger Mattias Borgström.
Eleverna här var aldrig i rutor?
– Nej, eleverna här var live.
"Man har ett kall"
Tommy Eriksson beskriver pandemitiden genom att luta sig lite lätt mot bordet och med eftertryck säga:
– Man har ett kall om man arbetar som yrkeslärare. I transportbranschen som vi är fostrade in i, där är vi alltid problemlösare. Den här perioden, vi kämpade verkligen, det kan jag säga, säger han.
I och med att det är svårt att genomföra en praktisk utbildning med elever som sitter hemma tog den dåvarande skolledningen tidigt ett beslut att undervisningen skulle fortgå.
– Det ställdes ut handsprit överallt. Vi delade in alla toaletter så varje klass hade sin egen toalett som ingen annan fick gå in på. Vi försökte jobba med så små grupper som möjligt, men att de ändå fick vara här, säger Mattias Borgström.
Påverkan in på körningen
Erik Löwl förklarar att även inne i lastbilen så påverkades upplägget när covid var närvarande.
– I lastbilarna är det oftast en elev som kör och två elever i baksätet. Och så en lärare fram. Men under den här tiden blev det bara en elev som körde och så läraren intill, säger Erik Löwl.
Under pandemin var det munskydd som gällde.
Stefan Källstigen
Mattias Borgström fingrar på ett paket munskydd som står på bordet för att illustrera den tid som varit. Han konstaterar att det är svårt att hålla räkningen hur många munskydd som gick åt under pandemiåren.
– Vi hade även sprit som vi skulle tvätta av ratten med efter varje körning.
Hur kändes det efter alla år?
– Det har man faktiskt aldrig gjort förut. Utan då har man tvättat för att hålla rent, säger Tommy Eriksson.
Supersmå grupper
Mikael Meijer ansluter. Ett starkt minne för honom är hur små grupper man arbetade i.
– Vi hade kanske 3-4 elever som kom en viss tid på morgonen eller en viss tid på eftermiddagen. Samtidigt som man skulle försöka ha det teoretiska via datorn.
Lärarna runt bordet tycks vara överens att det både för dem själva, och förhoppningsvis också för eleverna, går att se tillbaka på pandemin som en sorts normalitet, i varje fall vad det gäller livet på skolan.
– Trots att situationen var ganska konstig och annorlunda i samhället så var vardagen här nog så normaliserad som den kunde vara under den här perioden, säger Mattias Borgström.
Erik Löwl, Tommy Eriksson, Mattias Borgström och Mikael Meijer utanför skolans lokaler i Brunna.
Stefan Källstigen
Hans kollegor nickar instämmande. Sinsemellan är herrarna också överens att en positiv effekt som kom av pandemin var att de som lärare blev mer trogna att använda it.
– Det finns gånger vi kan köra på Teams, absolut. Men på något vis så håller klassrumsundervisning längst, säger Tommy Eriksson och tillägger:
– Vi är ett väl sammansvetsat gäng här på skolan. Den saken är helt klar. Men jag tror att det blev ännu bättre med pandemin på något vis. Jag tror att vi kom närmare varandra.
Tommys kollegor nickar. Utanför startar en av många EU-mopeder på parkeringen och kör sakta iväg i Brunnas eftermiddagssol.
Jag tror att vi kom närmare varandra under pandemin
På Upplands-Brogymnasiets transportprogram jobbade man på som vanligt under hela pandemin. Fem år efteråt minns några av skolans transportlärare tillbaka. Från vänster: Erik Löwl, Tommy Eriksson, Mattias Borgström och Mikael Meijer.
Stefan Källstigen
Transportlärarna som körde hela pandemin
Epaförarna: Gärna tuffare krav men inte höjd åldersgräns
EU vill se höjd åldersgräns för epa-traktorer. Men 17-åringarna Alva och Alice på transportprogrammet i Upplands-Bro menar att många på landsbygden har stort behov av fordonen och vill tycker inte förslaget är en bra idé.
Solen strålar utanför Upplands-Brogymnasiets transportprograms lokaler i Brunna industriområde. Bästa vännerna och tillika skolkamraterna Alva Grimefjäll och Alice Bäckryd smiter ut en stund från en lektion i arbetsmiljö i transportbranschen.
De tycks inte alltför besvikna att få en paus från studierna för att visa sina epa-traktorer som står på skolans parkering.
Även om killarna är i dominans på utbildningen blir tjejerna fler, bland förstaårseleverna är det nio tjejer årskullen där Alva och Alice går.
– Jag har alltid varit intresserad av transport och att gå här, jag har flera i släkten som kör lastbil, så det har alltid varit självklart för mig, säger Alice Bäckryd.
Alice Bäckryd och Alva Grimefjäll tycker att högre krav ska ställas på de som vill köra epa, men att höja åldersgränsen är inte rätt väg att gå.
Stefan Källstigen
Framtid på vägarna
Transportintresset finns även med på fritiden i form av egna epa-traktorer. Både Alice och Alva har kört sedan de fyllde 15 år. I år fyllde båda tjejerna 17.
– Alltså det är ju liksom frihet att ha en bil, speciellt på vintern, att kunna ta sig till platser lättare. Det är också någonting med hela kulturen, att umgås med kompisar och man har samma intresse, säger Alice.
Alva Grimefjäll och Alice Bäckryd uppskattar friheten med att kunna köra epa. Man behöver inte alltid be mamma och pappa om skjuts, konstaterar dem.
Stefan Källstigen
Alva Grimefjäll tillägger en viktigt del i friheten:
– Man slipper fråga mamma och pappa om skjuts. Du kan skjutsa dig själv helt enkelt. Du slipper passa tiderna. Det är bara att åka liksom.
EU:s planer för epa
EU har tagit beslut om att skärpa reglerna gällande A-traktorer, eller epa som många säger i mer dagligt tal. Detta i syfte att öka trafiksäkerheten på vägarna runt om i Europa. Nu väntar slutförhandlingar i EU:s ministerråd om hur reglerna ska uppdateras.
Både Alva och Alice har god koll på detta och det är framförallt därför vi ses. Vad tänker unga människor som kör epa om att åldersgränsen ska höjas från 15 till 16 år, och hastigheten från 30 till 45 kilometer i timmen?
Inne i epan är utsmyckningen en viktig del.
Stefan Källstigen
– Att höja åldersgränsen till 16 år är ingen bra idé. Eftersom ungdomar som bor på landsbygden får svårare att ta sig till ställen. Sen har många suttit och väntat på att bli 15 och få köra och sådär, säger Alva Grimefjäll.
Men finns det inte en massa trafikfarliga 15-åringar som man slipper på vägen då?
– Jo, det tycker jag absolut. Men jag tycker att man ju absolut kan ha en bredare utbildning för att få ha körkortet, säger Alice Bäckryd.
Så som det ser ut nu skriver man ett teoriprov och därefter kör man upp på en moped, även om man sedan direkt sätter sig bakom ratten i en epa, förklarar tjejerna.
– Det är rätt stor skillnad på en moped och en bil. Den är längre, större och har fler speglar, säger Alva Grimefjäll.
Det är tydligt att tjejerna är väldigt nära vänner, flera gånger avslutar de varandras meningar. Alice bryter in igen och fyller i Alvas tanke:
– Det är stor skillnad. Så jag tycker bredare utbildning men att man kan hålla kvar åldern vid 15 år.
Du kan skjutsa dig själv helt enkelt. Du slipper passa tiderna. Det är bara att åka liksom.
Förslaget i korthet
Prövoperiod på två år för nya körkortsinnehavare. Finns redan i Sverige.
Digitala körkort som kan laddas ner i mobilen.
Sänkt åldersgräns för lastbils- och busskörkort för max 16 passagerare till 18 år.
I körkortsprovet ska det ingå säker telefonanvändning, körning i svårt väder, dålig sikt och miljövänlig körning.
Höjning av åldersgränsen för AM-körkort, alltså A-traktorer, från 15 till 16 år.
Höjning av maxfart för A-traktorer från 30 till 45.
Källa: Europaparlamentet
Vill öka trafiksäkerheten
EU-parlamentet har röstat för att skärpa en rad regler i syfte att öka trafiksäkerheten på vägarna runt om i Europa. Det handlar om att uppnå EU:s mål att minska antalet dödsolyckor i trafiken och samtidigt förbättra situationen för den som går och cyklar.
Häri ligger att åldersgränsen för att köra A-traktor höjs. Så också hastigheten från 30 kilometer i timmen till 45 kilometer i timmen.
Att parlamentet röstat för reglerskärpningarna innebär att förhandlingar inleds i EU:s ministerråd om hur reglerna ska uppdateras.
Källa: Mitt i
Alva Grimefjäll och Alice Bäckryd uppskattar friheten med att kunna köra epa. Man behöver inte alltid be mamma och pappa om skjuts, konstaterar dem.
Stefan Källstigen