Kattstora råttor som totalt orädda och i långa led rör sig längs med husväggarna och över gården, dag som natt – så beskriver Javier Diaz Garcia gnagarsituationen vid Hyppingeplan i Tensta just nu.

Allt började för drygt ett halvår sedan, berättar han, och sedan dess har det eskalerat.

Nu ser grannarna skadedjuren i princip dagligen.

– Många säger att de är rädda. Jag har bott här i 20–25 år och har aldrig haft problem förrän nu, det är väldigt obehagligt, säger han.

Livet påverkas

För Javier Diaz Garcia påverkas livskvalitén rejält av situationen.

För tio år sedan genomgick han en benamputation, och sedan dess har rörligheten varit begränsad.

Mycket av den utomhusvistelse han får sker just därför på balkongen, som ligger på bottenplan.

– Jag har ju en jättefin balkong, och jag brukar gå ut här oavsett årstid för att få frisk luft eller göra mina övningar; resa mig upp och ner medan jag tar stöd av räcket. Men det går inte i samma utsträckning nu, jag är rädd att råttorna ska komma in.

Relationerna med grannarna som uppstått tack vare alla timmar på balkongen har genom åren blivit en viktig social aspekt av livet – något som inte alls sker på samma sätt nu.

– Ingen vågar komma och säga "hej, hur mår du" längre. Det gjorde folk förut – de kunde stå där i en kvart och prata. De säger att de inte vågar nu, de vet att det finns råttor under min balkong. Man blir väldigt isolerad, det gör mig ledsen, säger han.

En stund in i fotograferingen kommer Javier Diaz Garcia på att han måste ha på sig sitt chilenska förkläde. "Jag är väldigt stolt över mitt ursprung", säger han.

Emma Löf Hagström

Ett nationellt problem

Hyresvärden Victoriahem är medvetna om situationen. I alla trapphus kring gården sitter lappar om att man märkt av en ökning av råttor, samtidigt som man uppmanar hyresgästerna att följa vissa förebyggande hygienregler.

Enligt områdeschef Monika Biela är det dock inte enbart en lokal fråga.

"Det är ett nationellt problem i Sverige just nu. Vi ser inte en mer ökad råttinvasion hos oss än i andra tätbebyggda områden i landet", skriver hon i ett mejl.

En stor del av problemet finns under jord och beror bland annat på bristfälliga rör som blir tillhåll för råttorna – något man kan se i hela Stockholm, enligt Monika Biela.

"Här tar de skydd från vårt kyliga vinterklimat och letar mat och vatten inomhus eller kring miljöhus", skriver hon.

Enligt Javier Diaz Garcia har områdets alla barn slutat leka på gården i samma utsträckning sedan råttorna började komma.

Emma Löf Hagström

Folk matar fåglar

I Järva har bolaget även märkt att flera av deras hyresgäster matar fåglar, vilket spär på problemet.

"Det leder till att mat hamnar på marken, vilket är en av de största orsakerna till att råttor stannar kvar", skriver Monika Biela.

Vad gör ni för att lösa problemet?

"Vi har förstärkt insatserna med fler kontroller, satt in betesfällor i avloppen, tätat möjliga inträngningsvägar i och kring fastigheterna. Vi ser också över sophanteringen för att minska sådant som kan locka till sig råttor", skriver Monika Biela.

Vill se fler insatser

Enligt Javier Diaz Garcia har problemet dock inte blivit ens lite bättre, trots att det gått flera månader.

– Jag hoppas verkligen att de tar det här på allvar nu och att de kanske börjar göra ännu mer. Vi kan inte ha det så här, det är inte värdigt, säger han.