Märsta

Den 10 februari ryckte polisen ut till Migrationsverkets återvändandecenter i Märsta på grund av ett misstänkt allvarligt brott.

Varken Migrationsverket, polisen eller åklagaren Urszula Grabowska som leder förundersökningen har velat kommentera brottsutredningen.

Det gäller att se om barn är i behov av akut stöd.

Men Rädda Barnen, som redan tidigare hade lyft till socialtjänsten att barn farit illa på boendet då det förekommit konflikter och våld, gjorde en orosanmälan gällande cirka 50 barn på boendet.

– Det är inte så vanligt att vi får in gruppanmälningar, och absolut inte så många som 50 på en gång, säger Maria Nylander, chef för mottagningsenheten på Sigtuna kommun.

För ett år sedan ändrades lagen. Både asylsökande och personer som har fått avslag på sin asylansökan ska nu bo på Migrationsverkets asylboenden, så kallade mottagningscenter och återvändandecenter som det här i Märsta, i stället för i eget boende.

För ett år sedan ändrades lagen. Både asylsökande och personer som har fått avslag på sin asylansökan ska nu bo på Migrationsverkets asylboenden, så kallade mottagningscenter och återvändandecenter som det här i Märsta, i stället för i eget boende.

Saga Widlund

Har besökt boendet

Vid en gruppanmälan görs först en skyddsbedömning, ett slags allmän riskbedömning där socialförvaltningen pratar med polisen och Migrationsverket på plats, berättar hon.

– Vi har även varit där och pratat med föräldrar och barn. Skyddsbedömningen ska göras inom 24 timmar och det gäller att se om barn är i behov av akut stöd.

Nästa steg är att göra en individuell bedömning, barn för barn, för att avgöra om en utredning ska inledas. Detta ska göras inom 14 dagar från anmälningstillfället.

– Jag kan inte uttala mig så mycket om det, utöver att det redan pågår utredningar och även insatser för barn som bor där, säger Maria Nylander.

En anmälan gällande 50 barn slukar så klart en del resurser men socialförvaltningen har hittills kunnat hantera dem i den ordinarie verksamheten.

– Hur det blir framåt vet vi däremot inte, för vi får in orosanmälningar hela tiden.

Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan Migrationsverket och Sigtuna kommun, där återvändandecentret egentligen bara råkar ligga?

– Migrationsverket har ansvar för hela återvändandeprocessen, att miljön är säker, att de som bor där har det bra, och att de får information. Men samtidigt bor de i Sigtuna nu och då behöver vi ta ansvar om barn utsätts för våld eller om föräldrar brister så att barn lämnas helt utan tillsyn, säger Maria Nylander.

Maria Nylander, enhetschef för enheten för mottagning, familjehem och familjerätt i Sigtuna kommun.

Maria Nylander, enhetschef för enheten för mottagning, familjehem och familjerätt i Sigtuna kommun.

Kari Kohvakka

Hur ser ni på barn som bevittnar våld i sin vardag, även om de inte utsätts själva?

– Det är ett föräldraansvar i första hand. Om barnet har bevittnat våld flera gånger så måste vi prata med föräldrarna och se att de kan tillgodose barnets behov. Barn ska inte behöva se våld. Märker vi att det inte går att prata med föräldrarna och att barnet kommer att fortsätta se våld så kan vi behöva agera.

Rädda Barnen hade lyft problemen på boendet med er innan de orosanmälde en grupp barn – vad gjorde ni i det skedet?

– Vi behöver få in konkret anmälan, annars kan vi inte göra mer än att i vår tur lyfta det med Migrationsverket. Och det har vi gjort. Vi hade regelbunden kontakt, även om det inte var lika tätt som nu då vi pratar med dem flera gånger i veckan och har haft socialsekreterare där som har pratat med föräldrar och barn.

Kritik från Rädda Barnen

Efter det misstänkta brottet aktiverade Rädda Barnen sitt krisstöd på boendet, och Migrationsverket förstärkte sin personalnärvaro för att öka tryggheten.

Samtidigt har Rädda Barnen riktat kritik mot att ansvariga myndigheter inte har agerat trots att de haft kännedom om säkerhets- och skyddsrisker på boendet sedan lång tid tillbaka.

Nu kräver Rädda Barnen att myndigheterna tar ansvar och snabbt ser till att skydda barn som befinner sig i stor utsatthet.

– Grundproblemet är att människor i kris bor på en liten yta över lång tid och att man inte separerar barnfamiljer och ensamma vuxna. Då blir risken större för att individer utvecklar psykisk ohälsa och att våldsamma situationer uppstår, säger Josefine Paulsen, barnpsykolog på Rädda Barnen, till DN.

Centret ska bara vara ett tillfälligt boende och därför är lokalerna inte tillräckligt barnanpassade, enligt Rädda Barnen, samtidigt som det inte finns någon gräns för hur länge man kan stanna på ett asylboende.

Centret ska bara vara ett tillfälligt boende och därför är lokalerna inte tillräckligt barnanpassade, enligt Rädda Barnen, samtidigt som det inte finns någon gräns för hur länge man kan stanna på ett asylboende.

Saga Widlund

När det gäller brottsutredningen är det fortsatt locket på från åklagaren.

– Jag uttalar mig inte i media i det här ärendet, säger Urszula Grabowska.

Ska få fler att lämna Sverige

Migrationsverkets återvändandecenter är en viktig del av regeringens nya migrationsstrategi som ska få fler att lämna Sverige.

Tanken är att alla som har fått avslag på sin asylansökan ska samlas på centren och där få hjälp med att förbereda sitt återvändande.

I dag finns nio återvändandecenter runt om i landet, med totalt cirka 1 800 platser.

Över 200 barn bor på dem, varav cirka 75 på centret i Märsta.

Flera organisationer har pekat på stora säkerhetsbrister i miljön på centren, och hur barn fått bevittna våldsamma situationer och tvångsutvisningar.

Även Migrationsverkets generaldirektör har tagit upp att det finns en fara för att boende på återvändandecenter utsätts för brott eller bevittnar brott på grund av att människor med psykiskt ohälsa, våldshistorik och missbruksproblem blandas med andra, bland annat barnfamiljer.

Källa: Migrationsverket