Innerstan
2005 kostade en bostadsrätt i Stockholms innerstad 38 397 kronor per kvadratmeter. Nyligen nådde snittpriserna i innerstan över 125 000 kronor kvadraten. En drömgräns, kallade Svenska Dagbladet det i början av oktober.
Men hur attraktiv kommer innerstaden vara på sikt?
För samtidigt som priserna går upp ser forskare att vi jobbar mer hemma och handlar mer på nätet.
I ett projekt där KTH-forskare följer människors rörelsemönster via anonymiserad mobildata syns det att innerstan redan nu håller på att förlora lite av sin attraktionskraft.
– Folk jobbar mer hemma och gör sina inköp i förorterna, utanför stadskärnan. Fenomenet kallas ”donut cities”, du får ett hål i mitten och staden byggs runtom, berättar Cecilia Hermansson, docent och forskare vid KTH:s avdelning för fastighetsekonomi och finans.
Tid det tar att spara ihop till en kontantinsats – 2005, 2026 och 2047
Essingen: 7 år och 9 månader – 10 år och 6 månader – 14 år och 4 månader
Kungsholmen: 8 år och 10 månader – 13 år – 19 år och 2 månader
Östermalm: 10 år och 11 månader – 17 år och 4 månader – 27 år och 6 månader
Vasastan-Norrmalm: 10 år och 7 månader – 17 år och 7 månader – 29 år och 5 månader
Södermalm: 8 år och 9 månader – 13 år och 9 månader – 21 år och 8 månader
Om statistiken
Bostadsrättspriserna kommer från Svensk Mäklarstatistik, vars tidigaste mätning är från 2005. Dagens priser avser genomsnittspriset november -25 till oktober -26. Kvadratmeterpriset för 2005 har räknats om till priset för en bostadsrätt av samma storlek som den genomsnittliga i stadsdelen i dag.
Uträkningen är baserad på vad en person mellan 20 och 64 år i Stockholm tjänar i median, och utgår från att man sparar 10 procent av inkomsten varje månad till en kontantinsats på 10 procent av priset. Inkomsten för 2026 har beräknats genom att öka inkomsten från 2024 med 6,6 procent.
Framskrivningen till 2047 förutsätter att priser och inkomster stiger lika mycket de kommande 21 åren som sedan 2005.
2005 fanns inget bolånetak, 10 procent i kontantinsats är ett antagande för att kunna jämföra.
Källa: LF Fastighetsförmedling/SCB
Kan styras politiskt
Zombiefastigheter, med bostäder som ägs enbart i syfte att vara en investering, är också en risk som kommer med ständigt stigande lägenhetspriser.
Enligt Cecilia Hermansson är detta ännu inget som syns i Stockholm, men väl i London.
– Det är något vi bör förhålla oss till, och där spelar den politiska viljan stor roll. Till exempel kan man följa upp att den som köper en bostad också är skriven där, och förhindra att fastigheter blir hotell.
Snitt kötid, innerstan
2001 förmedlades 196 hyreslägenheter med ett snitt på 14,4 år.
2026 förmedlades 461 hyreslägenheter med ett snitt på 21,2 år.
Källa: Bostadsförmedlingen
Villiga att betala?
För att lägenhetspriserna ska fortsätta stiga behövs det personer som är villiga att betala. Enligt Bo Malmberg, professor i geografi och kulturgeografi på Stockholms universitet, är en ökning beroende av att innerstan fortsätter utvecklas starkt ekonomiskt.
Bo Malmberg, professor i geografi, särsklit kulturgeografi på Stockholms universitet.
Stockholms Universitet
I framtiden – om stora börsnoterade företag, som agerar på en världsmarknad och har många anställda med höga löner, i ännu större utsträckning etablerar sig i innerstan – kan lägenhetspriserna nå nya höjder, tror han.
– Tech och finans är två områden där vi ser att något sådant skulle kunna hända. Det finns sådana områden, jämför vi med till exempel Silicon Valley är Stockholm billigt.
Tech: En egen klass
Intåget av ingenjörer som arbetar på techbolag hade kunnat leda till en andra gentrifieringsvåg, säger Bo Malmberg. Den första skedde när arbetarklassen, som bodde nära fabrikerna, flyttade ut till förorterna.
Men fortsätter prisökningen kan grupper som bor i innerstan i dagsläget, bland annat folk som jobbar inom kultur, reklam och forskning, trängas ut.
I somras var Bo Malmberg på ett seminarium, där just ingenjörer som arbetade inom tech pekades ut som en egen klass.
– Tittar man på vad som har hänt i vissa andra städer så ser vi att den här gruppen tjänar mycket pengar och äter gott, men det blir en väldigt ingenjörsbaserad kultur. Lite fyrkantig kanske.
– Det är om man ska måla upp ett skräckscenario, eller en drömbild för vissa.
Gammalt möter nytt i Slussen.
Victor Malmcrona
Beror på ekonomin
Så hur troligt är det att framtiden faktiskt kommer se ut så här, med en innerstad utan handel, tomma fastigheter och superrika ingenjörer? Enligt Bo Malmberg är det svårt att säga.
– Vissa av de här AI- och techbolagen kanske inte finns om några år.
Även Cecilia Hermansson har svårt att sia om var gränsen går för när lägenhetspriserna inte längre kan stiga.
– Det beror mycket på ekonomin i övrigt, har vi inte råd kommer priserna att falla något. Såvida det inte kommer köpare utifrån med pengar.