Familjen Sinwal Bhadu hann inte flytta in i sitt nyinköpta hus i Stuvsta innan det brann ner. De hyrde ut huset när olyckan inträffade förra sommaren.
När de ansökte om bygglov för att bygga upp huset igen visade det sig att villan som stått där sedan 1978 stod på prickad mark, alltså mark som inte får bebyggas. Huset hade byggts på dispens, och avsikten var att planen skulle ändras. Det skedde aldrig. Sedan dess har lagstiftningen ändrats och plan- och bygglagen är mycket mer restriktiv med undantag.
Mitt i Huddinges artikel om familjens situation har väckt starka reaktioner. Många är upprörda och känner sympati med familjen. Andra undrar om det här skulle kunna hända dem om detaljplanen ändrats efter att deras hus byggts.
– Vi har tiotusentals tomter i kommunen, så det går inte att svara på hur det ser ut överallt med prickad mark. Men att man har en hel fastighet som är prickad mark är en anomali, säger Morgan Randall Svahn, bygglovschef i Huddinge kommun.
Carl Otto Engberg (L), oppositionsråd.
Privat
"Ett historiskt ansvar"
Det finns hus som byggts delvis på prickad mark.
– Om ett sådant hus skulle brinna ner skulle det nya huset behöva läggas lite annorlunda mot det tidigare, men det skulle gå att lösa. Det som är unikt i det här fallet är att hela tomten är prickad, det finns ingen plats att bygga på. Det är möjligt att det är den enda tomten i Huddinge där det är så.
Familjens hopp står till att ärendet ska hamna på politisk nivå.
– Det är uppenbart att kommunen har ett historiskt ansvar här eftersom man fattade ett beslut på 60-talet som baserades på att detaljplanen skulle ändras – vilket inte skedde, säger oppostionsrådet Carl Otto Engberg (L).
Han tycker att ordföranden i bygglovsnämnden ska kalla till ett extrainsatt möte. Vid ett fall med en nedbrunnen villa i Västervik gick politikerna emot tjänstemännens förslag och gav bygglov i strid med gällande detaljplan.
– Jag utesluter inte att nämnden kan fatta beslut om undantag när det kommer till den här typen av horribla situationer, säger Carl Otto Engberg.
Lagändring hjälper inte
En förändring av plan- och bygglagen är på gång, som ska förenkla bygglovsprocessen, och den träder i kraft den 1 december.
Finns det något i den nya lagen som kan underlätta den här familjens situation?
– Nej, inte vad vi kan se. För oss är lösningen en ändring av detaljplanen, säger Morgan Randall Svahn.
Familjen kan ansöka om planbesked och därefter tas beslut om planuppdrag för att ta fram en ny detaljplan. Men det är en dyr och tidskrävande process.
– Kommunen ser att det går att göra en ny detaljplan bara för den här tomten, men det följer fortfarande en given lagstyrd process. Vi måste till exempel ha ett samråd där grannar har möjlighet att yttra sig. Om en detaljplan tar ett år att ta fram så räknas det som snabbt, säger Linnea Askling, enhetschef på strategiska enheten.
Mitt i har sökt Annie Östlund (C), ordförande i bygglovsnämnden, för en kommentar, men utan resultat.
Familjens hus brann ner – får inte bygga nytt
Det nyköpta huset i Stuvsta brann ner innan familjen Sinwal Bhadu ens hann flytta in. Och de får inte bygglov för att bygga upp det igen.
Plötsligt står de med en värdelös tomt – där den tidigare villan byggts på undantag.
Lördagen den 10 augusti 2024. Neelima Sinwal och Rajesh Bhadu är och handlar rosa tapeter till dottern Emilias nya rum när de får samtalet.
– När vi kom hit slog det upp stora lågor. Det var avspärrat, vi fick stå där borta och se på. Räddningsledaren kom fram och sa att han tagit beslutet att det inte gick att rädda huset, berättar Rajesh Bhadu.
Neelima Sinwal kan inte hålla tillbaka tårarna.
– Det var så mycket eld. Vi hade lagt alla våra besparingar på huset. Vi hade träffat grannarna, vår dotter ville börja spela fotboll här. Allt verkade så bra och så var det bara borta.
Det var en kraftig brand och huset gick inte att rädda.
Privat
Hann inte flytta in
Vi står på den öde tomten i det tätbebyggda villaområdet mitt emot Stuvsta IP. Det är första gången som Neelima Sinwal och Rajesh Bhadu återvänt tillsammans med båda barnen Arnav, 11, och Emilia, 6.
Av huset de köpte förra sommaren finns ingenting kvar. Arnav började i skolan i Älvsjö som planerat. Men familjen bor kvar i huset i Hässelby som de var på väg att sälja.
Det nyköpta huset i Stuvsta hyrde de ut under tiden som de ordnade med allt inför flytten. Den där blåsiga augustidagen hade hyresgästen grillat och gnistor kan ha träffat fasaden. En förundersökning om grov allmänfarlig vårdslöshet inleddes, men lades ner i början av oktober.
Rivningsmassorna låg kvar på tomten ett bra tag.
Privat
Chockbeskedet
När utredningen var avslutad meddelade försäkringsbolaget att de skulle stå för merparten av kostnaden om familjen byggde upp ett likadant hus igen. Samma byggfirma som byggde originalhuset kontaktades. De hade en snarlik modell i samma storlek.
Kanske kunde familjen ha ett nytt hus redan till sommaren.
Så blev det inte.
I mars fick de besked från Huddinge kommun att de inte skulle få bygglov. Det visade sig att tomten är prickad på detaljplanen – vilket innebär att den inte får bebyggas.
– Vi blev chockade. Det hade ju stått ett hus där sedan 1978, säger Rajesh Bhadu.
Huset som det såg ut innan det brann ner. Det byggdes 1978 och hade samma ägare fram till att det såldes i fjol.
Privat
Dispens vid tomtindelningen
När tomtindelningen gjordes 1969 gav stadsarkitekten dispens för att bygga på tomten. I de maskinskrivna handlingarna står även att man avsåg att ändra planen så att den medgav byggrätt.
Planen ändrades aldrig. Men nio år senare byggdes huset tack vare stadsarkitektens dispens.
– Det var en annan lagstiftning då som medgav långtgående dispenser. När plan- och bygglagen kom på 1980-talet var det tydligt att man ville komma bort från de vidlyftiga dispenserna. I dag finns inte den möjligheten, säger Morgan Randall Svahn, bygglovschef i Huddinge kommun.
Redan 1969 avsåg man att ändra planen och det stod ett hus där i 46 år. Varför kan ni då inte ge bygglov i dag?
– Det kan verka oerhört stelbent, det har jag full förståelse för. Men lagstiftningen är formulerad så att vi ska pröva ansökan mot planbestämmelserna och vi måste följa dem. En detaljplan gäller till dess att den upphävs eller ändras oavsett hur gammal den är, säger han.
Betalar för två hus – varav ett inte finns
För att bygglov ska kunna ges behöver detaljplanen ändras. På bygglovshandläggarens inrådan drog familjen tillbaka sin ansökan.
De har fått veta att de kan ansöka om planbesked för att eventuellt få en ändring av detaljplanen. En lång, dyr och osäker process.
– Vi har förstått att det tar flera år och kostar flera hundra tusen kronor. Det är inte ett alternativ för oss. Kommunen föreslog att vi skulle anlita en advokat, men det är dyrt och vi har inte de pengarna, säger Neelima Sinwal.
Samtidigt tickar utgifterna på. Paret betalar lån på två hus, ett som inte finns och ett som de var på väg att sälja. Och de står med en just nu värdelös tomt i Stuvsta.
– Taxeringsvärdet på tomten är på 3,3 miljoner kronor. Men den är värd noll nu. Och när rivningsmassorna försvann räknas tomten som obebyggd, vilket innebär att fastighetsskatten blir högre. Vi lär få betala 33 000 i skatt för en tomt vi inte kan använda, säger Rajesh Bhadu.
Arnav, 11, går i skolan i Älvsjö sedan ett år tillbaka och har fått flera kompisar i närheten. "Han frågar varje dag efter sitt nya rum", säger mamma Neelima Sinwal.
Angie Gray
"Vill inte slåss – bara ha vårt hus"
Det är som att familjen är fast i en omöjlig labyrint.
– Jag känner jättestor sympati för den här familjen, men lagstiftningen ger oss inte möjlighet att ta hänsyn till personliga aspekter, säger Morgan Randall Svahn.
Nu har familjen på nytt ansökt om bygglov. Deras hopp är att det hamnar på politisk nivå och att kommunen ska göra ett undantag.
– Jag vill inte slåss mot kommunen, vi vill bara ha vårt hus. Det är vår enda prioritet, säger Rajesh Bhadu.
En detaljplan gäller till dess att den upphävs eller ändras oavsett hur gammal den är.
Så funkar en detaljplan
I en detaljplan står det hur mark i en begränsat område får användas. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Det är också kommunen som tolkar de detaljplaner som finns.
Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny.
Prickmark är mark som inte får bebyggas.
Den aktuella fastigheten räknas som förgårdsmark i detaljplanen. Vid tomtindelningen 1969 står det att orsaken till att den tidigare ansetts olämplig för bebyggelse bör vara att grundförhållandena var besvärliga. Det står också att man avser att ta fram ett nytt planförslag så att tomten får byggrätt. Det har dock inte skett.
Källa: Boverket och Huddinge kommun